Aftonbladet – 3 januari 1859, sida 3

En yngre dansk konsträr, Anureas Kolberg, som egnat sig åt. skulpturen och, som Benom de många svårigheter han haft vid det första bry tandet af sin konstnärsbana, mycket erinrar om Thorn 21dsen, ådrager sig för närvarande inom den romerska konstnärskretsen mycken uppmärksamhet genom flera utförda ypperliga arbeten, sont vittna derom, att han värdigt träder i sin nyssnämde store landsmans fotspår. Vi skola en annan dag ur Kunstblatt meddela ett bref från Rom rörande denna intressanta företeelse inom konstverlden. — Ett särdeles intressant verk bar nyligen börjat utgifvas af bibliografiska institutet i Hildburghaysen, nemligen afbildningar i kopparstick af Cornelii freskomålningar i Glyptoteket i Minchen, hvilka, som bekant, höra till det utmärktaste som vårt århundrade skapat inom måleriet. Af de tre hittills utkomna blacen framställer det första: natten, efter takmälnitgen i den s. k. gudasalen; den andra: underjorden; den tredje: Trojas förstöring. — Ett nationalmrseum skall byggas i Athen och sälla verldens konstnärer inbjudas att konkurrera i och för uppgörande af planer och förslag till nämde bygnad, hvilka böra vara inlemnade före den 30 Juni 1859. Äfven i svenska blad har man läs: uppmaningar tlll deltagande i denna konkurrens. Detta museum kommer att byggas på bekostnad af en rik enskild man, D. Bernardaka. Det skall omfatta sju afdelningar. I den första inrymmas antiqviteter från den heroiska tiden samt från den s. k. eginetiska perioden, från hvilken intet museum i Europa (om man undantager de berömda af Thorwaldsen restaurerade eginetiska bildverken uti glyptoteket i Mänchen) kommer att uppvisa så mycket märkligt :som det atheniensiska. Andra afdelningen skall omfatta konstens blomstringstid, Phidias och Praxiteles tidehvarf, från hvilken sjelfva Grekland nu endast hari behåll fragminter af större konstverk, men deremot en mängd inskriptioner, vaser, mynt 0. 8. v. Särdeles rik blir den tredje afdelningen, innehållande arbeten från den macedoniska tiden. Den fjerde afdelningen omfattar romaretiden och blir den största. Lemningarne från dea byzantinska och kristliga tiden äro icke talrika, men de ökas dagligen genom nya forskningar och upptäckter. Den sista afdelningen skall innehålla de få fragmenterna af fremmande konstverksamhet, egyptisk eller asiatisk, som blifvit funna i Grekland.