Aftonbladet – 8 december 1858, sida 3

gifva sig till Gottorp, dit anlände en afton, och blef införd till det i sällskapsrummet församlade hofvet, der konungen med drottningen samt den gamle hertigen och furstinnan suto vid ett spelbord och de äldre herrarne än omgåfvo det, än samtalade i spridda grupper, medan ungdomen, utbredande sig till pereferien, för det mesta uppfylde de rymliga fönsterfördjupningarne, hvilka inom alla gamla slott varit de tillflykter, der kärlekens. bviskningar, skämtets löjen, satirens anmärkningar och glädjens upptåg i hemlighet firat frihetens triumfer, undan tvånget af ett stelt och etikettfullt umgängeslif. Sedan Gyllenstjerna aflagt sin helsning, drog han sig till den fönstersmyg, der han såg Ingeborg och Maria i samtal med den unga hertigen. Den senares liflighet, hans strålande ögon, hans upprymda väsende undföll icke hans uppmärksamhet eller lemnade hans nyfikenhet utan retelse. Medan hertigen talade några ord till Gyllenstjerna, hviskade Maria till Ingeborg: Hvad du är vacker i afton! Det synes att Danmarks mildare-sol verkar välgörande på rosorna å dina kinder. Ingeborg nedpressade en. suck i stället att svara, och-lyftade en djupt vemodig blick emot Maria. I detsamma anmälte man en ny ankommande, denna gång Dalberg. Vid ljudet af bans namn fattade Ingeborg med krampaktig häftighet Marias hand; men blyg att förråda sig, släppte hon den genast och drog sig djupare in i skuggan af fönsterfördjupningen. N Dalberg! sade Kristian Albert och vände sig från Gyllenstjerna till Ingeborg. Jag vet i sanning ingen man i konungens, min svårike, som jag känner en sådan åstundan att se.n