Aftonbladet – 4 december 1858, sida 3

de vänligaste förhållanden, som kunnä egarum emellan ett färtygs befälhafvare och hans underordnade, kan jag ej förklara någon annan sannolik anledning till deras sedermera ådagalagda dåliga beteende, än nöd och brist på penningar, som otvifvelaktigt hos dem lärer hafva uppstått och hvarpå de förbereddes såväl af mig som hr Häggström E:son, då de afslogo vårt anbud att få kostnadsfritt medfölja Magnus till Köpenhamns redd, men hvarvid de tillkännagåfvo sin afsigt att försöka blifva påmönstrade i svensk hamn, hvarifrån vi likväl afstyrkte dem, enär vid den tiden, i följd af missgynnande konjunkturer, föga liflighet i navigationen egde rum, -så att till o-h med flera svenska fartyg lågo overksamma af hrist på befraktning. Jag förnyar min anhållan att få en liten lämplig reklamation i tit. tidning införd, detta ej så mycket för min skull, som fastmerå för den svenska flagzans, hvilken, genom de danska tidningarnes förmolade återgifvande af polisreferatet, på sätt och vis blifvit inför danska nationen misskrediterad. Umeå och Rathan i Oktober 1858. P. PF. Lindstedt. Hr Lindstedt har vid denna skrifvelse fogat ett protokoll från Umeå rådhusrätt öfver ett der på hans begäran hållet vittnesförhör med sjötullsvaktmästaren J. A. Åhman och varfstimmermannen P. H. Norbrar dt, hvilka på ed sammanstämmande intygat, att de ifråoavarande danska sjömännen icke blifvit bortörda från fartyget, utan åtnjutit ett vänligt bemötande och erhållit sin aflöning, samt att vittnena hört både kaptenen -och fartygets retare hr E. Häggström erbjuda manskapet att: ntingen mot der på orten gångbar hyra fort-arande segla med fartyget, eller ock fritt itfölja till Köpenhamns redd.