Aftonbladet – 24 november 1858, sida 3

såg svenska statsverket till godo i fjol vidZdenna tid, när han negocierade det bedröfligt ryktbara tolf millionerslånet.n Också insändaren hyser sina betänkligheter i afseende å det afslutade vattenledningslånet. Menlångt ifrån att klandra hr Cervin för dervid ådagalagd 2gennytta, måste insändaren uppriktigt bekänna, att han, ehuru temligen bekant med vilkoren för både inock utländska låns anskaffande, bittills aldrig hört omtalas något så billigt, han ville nästan säga så oförsvarligt billigt, som det af hr Cervin betingade, särdeles under närvarande osäkerhet i penningemarknaden. För en procents provision har hr Cervin ovilkorligen förbundit sig att inom få veckor tillhandahålla ett belopp af likväl icke mindre än :15,000 rdr emot 5 4 ränta, på 10 års tid ouppsägbart å långifvarens sida, under det att de bästa inteckningar, uppsägbara efter sex månader, vidkännas 6 4 ränta, samt en härvarande bank godtgör 5 44 å depositioner, likaledes betalbara efter sex månaders uppsägning. Hvad inbringar nu denna provision? Jo, 1150 rdr rmt! och för detta belopp skall hr Cervin i alla händelser hafva besväret med ordnandet af obligationerna samt med försäljningen och inkasseringen till ett kapitalbelopp af 115,000 rdr, oberäknadt risken att, i händelse obligationerna icke vinna rask afsättning al pari, vidkännas förlust, hvilken på ett enda år kar medtaga hela provisionen och på 10 år tillskynda honom en mångdubbel uppoffring derutöfver. Visserligen är att förmoda, att dessa obligationer, för hvilka Stockholms stad står i betalningsansvar, och hvilka låntagaren troligen icke på flera år uppsäger, skola tillvinna sig ett sådant förtroende, att de ganska lätt afsättas; men äfven i detta bästa fall motsvarar hr Cervins provision för ett tio års lån endast hälften af hvad vi vanligen måste i mäklare courtage årligen utgifva för lån på fina papper, hvarvid mäklaren dock icke ikläder sig någon förbindelse att å viss tid tillhandahålla försträckningen. Att hr Cervin för sin mäklarebefattning vid försäljningen af de återstående ?,,:delarne af lånet åtnöjes med , procent, eller fjerdedelen af vanligt mäklarecourtage pro anno, synes icke heller berättiga till något klandrande omdöme, såsom hade han oskäligen sett sig sjelf till godo. Icke heller vid detta bestyr undgår hr Cervin risk, då penningeställningen på mindre tid än 2 månader kan betydligen förändras, men hr Cervin, enligt kontrakt, blir ytterligare ansvarig för anskaffandet af ! ,,:del utaf hela ånet, derest han icke minst 2 månader före hvarje törfallotid uppsäger kontraktet. På fullt allvar kan förf. i Aftonbladet icke hafva uttryckt den mening, att provisionen bort vara mindre för den af hr Cervin fixt öfvertagna andelen af lånet, än för kommissionsbestyret med det öfriga; och icke heller den tanken att obligationerna skulle lättare försäljas i början, än sedan försäljningen väl kommer i gång. Hvad denna senare tanke angår, vederlägges den i allmänhet af erfarenheten. Men hufvudsakligen måste afsättningen blifva beroende at penningemarknadens förändringar, hvilka nu mindre än någonsin kunna på förhand beräknas. Till full evidens tror sig insändaren hafva visat, att klandret emot hr Cervin i förevarande låneaffär saknat allt skäl för sig. Det negocierade tolfmillionerslånet förtjenade sitt eget kapitel. Man synes i och med afslutande af det lånet och den trygghet, som dermed under farans stund bereddes, hafva förgätit de tvingande omständigbeterna. Enligt insändarens öfvertygelse skall hr Cervin förr eller sehare också i den saken tillmätas rättvisa. Har han — och det tror insändaren och mången med honom — dervid lika mycket sett svenska statsverket tillgodo, som han i vattenledningslånet ringa aktat på sin egen fördel, så kan hr Cervin med full trygghet underkasta sitt förhållande hvarje redlig köpmans dom. Den andra af förenämde artiklar behandlar frågan om den insamling, som skall vara å bane för beredande af ett varaktigt äreminne åt hr Scartau. Icke heller insändaren vill förneka hr Schartau den förtjenst han, såsom ledare af kreditoch garantiföreningarne nedlagt. Men till ingendera af dessa föreningar har hr S. tagit inititiativet. Det är numera bekant, att icke blott iden, utan sjelfva förslaget till kreditföreningens organisation, lika-om till garantiföreningen, utgått från andra, obemärktare personer. Man kan ännu mindre vara okunnig derom att riksbankens, af hr Schartau ledda vexeltransaktioner, vid den tid krisen inträffade, belastat riksbankens portfölj med så betydliga belopp mindre goda vexlar, att en ganska svår efterräkning kunnat vara att befara, derest det icke genom kreditföreningens mellankomst lyckats att uppehålla trassenter eller endossenter, så att dessa vexlar bereddes betäckning. Vidare känner snart sagdt enhvar, huru det förenämda tolfmillionerslånet till en början gjordes så dyrt att en stor summa ännu fanns öfrig vid den tid då förbindelserna till kreditföreningen skulle infrias; och buruledes först derefter räntan å statslånefonden något nedsattes. Hr Schartau gjorde icke ens någon hemlighet af sin för den betryckta ställningen föga gynsamma, man kunde nästan säga hårdhjertade åsigt. att man borde stäfja företagsamheten genom rörelsemedlets möjligaste fördyring. Att hr Schartau oaktadt allt detta par force des choses nödgades i sin ställning blifva nyttig, är godt och väl. Af nödvänligheten gör man sig en dygd; men gemenligen är det icke sådana dygder, som förtjena medborgarekronan. Dock — ned med Cervin! lefve Schartau! Medlem af Stockholms börs: