Aftonbladet – 18 november 1858, sida 3

Tillsättningen af den kirurgiska professionen vid Lunds universitet. Rörande detta ämne ha vi förut meddela! tvenne insända artiklar, af hvilka den ene klandrade professor Bruzelii förbigående, det andra sökte försvara den skedda utnämningen. Pidningen Snällposten har nyligen meddelat en längre vederläggning af den sistnämda. På samma gång vi meddela densamma böra vi omnämna, att professor Bruzelius nyligen vit sin ansökan om afsked såsom e. o. professor. Snällpostens artikel är af följande innehåll: Efterräkning 2 fråga om kirurgiska professionen i Iand. Vi börja med en uppgift, som vidrör en förfluten tidpunkt, emedan vi derigenom blifva i tillfälle att lättare få kontinuitet i förhållandena. Insändaren yttrar nemligen att den afhandling. professor Bruzelius 1846 utgaf som specimen för samma profession han nu söker, underkändes af medicinska fakulteten. Låtom oss tillse hur ins. förvrängt sanna förhållandet. 1846 egde det ovanliga förhållandet rum att inom medicinska fakulteten ej fanns mer än en enda i lenna fråga ojäfvig medlem, nemligen professor Sönwerberg. Enligt 59 af nu gällande statuter får ej irende handläggas af de mindre fakulteterna, der ej minst 3 ledamöter äro närvarande. 1846 funnos änau icke dessa statuter. En enda ledamot utgjorde då tillfälligtvis fakultetn. Hvilken exempellös grad af orättvisa prof. Sönnerberg visade mot Bruzelius -ynes af följande märkliga intyg, af hvilka det ena bevittnar att Sönnerberg sökte på en examinator inverka, att denne skulle i examen gifva Bruzelius ett :-ämre betyg än han verkligen förtjente. I det anIra intygas, att Sönnerberg föresatt sig att underkänna Bruzelius, redan innan han kände, huru denne senares specimen var beskaffadt. Vi lägga här för allmänhetens ögon dessa dokumenter. Det första, meddeladt af hr professor Rabbån, är af följande innebåll: Då jag under professor Jac. Sönnerbergs rektorat år 1828 föreläste och examinerade i dess ställe, påminner jag mig ganska väl hurusom berörde professor, redan innan nuvarande professor A Bruzelius hade tenterat till förestående licentiatexamen, sökte dlägga mig att för samma examen ej åt Bruzelius afgifva högre betyg än adprobatur, hvilket åläggande på grundad anledning icke kunde åtlydas, utan afgafs i stället det inom medicinska fakulteten då varande högsta, nemligen cum laude, som intygas af Skarhult den 22 Oktober 1858. ng J. Rabben.s (L. S.) Då Bruzelius förut tagit medic. kand. ex. för Sönnerberg, kunde den senare ej vägra honom betyget cum laude. Det andra, af hr v. bibliotekarien Brunnerus, lyder sålunda: Att professor J. Sönnerberg, då specimen skulle afläggas för den år 1846 ledigvarande professionen i kirurgie och obstetrik, vid ett samtal i min närvaro yttrade: Bruzelius må speciminera huru som helst så improberar jag honom,, och att detta yttrande fälldes långt förr än specimina vore kände, intygas af Lund den 18 Oktober 1858. Aug. Brunnerus, v. bibliotekarie vid Lunds universitet.. (L. S.) Vi lemna åt läsaren sjelf att bedöma om ett votum. dikteradt af den stämning som dessa intyg utvisa, kan vara rättvist och opartiskt. För att slutligen sätta läsaren fullt in uti dåtida förhållanden, bör det anmärkas, att prof. Sönnerberg varit tvungen attinrör laglig myndighet rentvå sig för beskyllningar at den svåraste art, hvilka slutligen föranledde hans afskedstagznde ifrån lasarettet. Att emellertid Bruzelii skicklighet på ett helt annat sätt bedömdes af Lunds medicinska fakultet, då densamma räknade mer än en ledamot, derpå gifver Följande intyg det mest hedrande bevis. De båda aktningsvärda professorerna Liljewalch och Florman hafva om Bruzelius afgifvi: följande utlåtande: Att docenten och medicine adjunkten hr. doktor Arvid Bruzelius under dess fleråriga tjenstgöring på härvarande sjukhus, såväl vid de kirurgiska som vid de till förlossningsvetenskapen hörande förrättningar, ständigt utmärkt sig genom flit, håg och skicklighet, samt för öfrigt förmedelst sina vackra kunskaper bidragit till de unge läsares förkofran; det få vi med särdeles nöje bevittna och örska honom den uppmuntran och framgång, som kunde närmare fästa honom vid det läroverk, hvilket han redan visat,sig kunna gagna och hedra. Lund den 11 Februari 1834. C. F. Liljewalch, Arvid FH. Florman, med. d:r 0: professor. med. d:r o. professor. R. N. Om Ett omdöme, som detta, är af så mycket mera värde som Liljewalch och Florman voro män, hvilka Lunds universitet och specielt den medicinska fakulteten räknar bland sina utmärktaste medlemmar. Liljewalch var en celebritet i sitt fack och dertiil en strängt rättskaffens man. Florman var stor som vetenskapsman, som lärare, som läkare, men ännu mera glänser hans minne för den renhet i hans inre menniska, hvarigenom han med rätta kunde kallas decus et delicie generis humani. Ett omdöme af honom kunde ej vara annat än sanning. Öfver den verksamhet Bruzelius ådagalade de 9 ir, som förflöto sedan förenämde medlemmar afgifvit sitt yttrande, under hvilka år Florman slutat sin vackra jordiska bana, afgaf Liljewalch ensam, kort öre sin egen bortgång, följande omdöme : Jemte det att jag tror mig böra i allo åberopa det vitsord, hvilket numera aflidne professorn Florman och jag redan den 11 Februari 1634 afgåfvo rörande medicine doktorn och extraordinarie adjunkten A. Bruzgehi utmärkta flit som akademisk Iärare och lika utmärkta skicklighet i kirurgie och förlossningsvetenskap, anser jag för min angenäma pligt tt intyga, det bemälte hr doktor under de nära 10 r, som förflutit sedan sistnämde tid, icke blott motsvarat det fördelaktiga vitsord, vi då öfver hans medicinska förtjenster afgåfvo, utan dessutom genom sin trägna, mödosamma och ansvarsfulla befattning i egenskap af förste lasarettsläkare och klinisk direktör vid härvarande sjukhus, hvarest jag öfvervarit flera af honom med teknisk färdighet och lycklig utgång förrättade vigtiga kirurgiska operationer, såsom herniototiier och trepanationer m. m., gjort sig berättigad till ett lika, om icke vida större vitsord. Lund den 21 December 1843 C. FP. Liljewalech. ; Till dessa intyg foga vi ännu ett, afgifvet likaledes af en af värt lands medicinska celebriteter, prof. Schönbeck i Göteborg: Akademieadjunkten och ridd. af kongl. Wasaorden hr dr A. Bruzelins får jag på begäran lemna det :vitsord, att han, under den tid af 8 år, från 1827 j till 1835, som han tjenstgjorde under mig såsom andre läkare vid sjukhuset i Lund, utmärkte sig för å ordningssinne, ihärdighet och verksamhet, samt vi-; sade de utmärktaste anlag för kirurgi och obstetrik : och en ovanlig iörmåga att använda och meddela sins å: kunskaper, så att han redan då grundade det ryktel: Och till, som jag förmodar, skepparen l: sjelf 2 ...n Och ers majestät frikänner mig säkert från ls allt ansvar, hvarmed den karlen hotade mig då vi skildes. Ha, ha, ha! Ers majestät skulle I