senaste tiden, till följd af krigshändelserna i Asien samt andra omständigheter, icke egnat tillräcklig uppmärksamhet, meddela vi följande efter ett tyskt blad: Underrättelserna från de sydslaviska länderna låta allt betänkligare. Uti Bosnien har upproret antagit större dimensioner. Servien står vid början-af en revolution. Uti Epirus! och Albanien. äro ryska agenter verksamma att underblåsa elden, under det desydslaviska patrioterna öfverallt arbeta på att bilda-ett förbund mellan deras olika stammar, och under tillvaron af alla dessa eldfarliga elementer låter den turkiska regeringen genom den österrikiska. bestämma sig att följa en politik, som måste bringa branden till fullt utbrott. .Hvarthän skall det:a föra? Om sakerna fortgå så som de börjat, så skola vi nästa år verkligen se framför: oss hvad som af allt mest fruktas, ett allmänt uppror af-den kristna befolkningen i de turkiska länderna, och nödvändigheten af en inblandning af de europeiska stormakterna, men icke med gemensamt, utan med: deladt intresse och möjligheten af en konflikt. Österrike följer ånyo sin. gamla politiks olyckliga stjerna, då det föranleder den. turkiska regeringen att till hvad pris som helst undertrycka rörelsen hos sydslaverna,i stället för att söka lugna och inleda den på en bana, genom hvilken religionsstridens faror kunde undvikas. Förlänandet af en författning åt rumänerna har naturligt uppretat de öfriga -sydslaverna. De yrka på en dylik sjelfförvaltningsfrihet. framsöka sina gamla rättigheter och vilja ej yeta något om de nya löftena på papperet om en Hat Humajum, som icke ändrar något af. pascharegeringens godtycke, utan tvärtom förstärker densamma. Den turkiska regeringen syntes i början böjd att gå in på Bosniernas fordringar. Men ett annat förhållande bar sedan inträdt, ty vi erfara nu, att rajahs på nytt gripit till vapen och hafva uppstält 10,090 beväpnade män mot turkarne. I början af Oktober hafva redan fäktningar förefallit, och turkarne hade en obetydlig regulier styrka att uppställa mot insurgenterna, men påräknade understöd af 8000—10,000 man frivilliga. Under dessa omständigheter kan striden fortfara länge och hafva svåra följder. . Bosnierna hafva fått sig. kanoner -och amunition tillsmugglade; det är således att förmoda, att de erhållit utländsk hjelp. Servierna fordra af sin furste, Alexander, att han uppfyller det löfte han gaf vid öfvertagandet af. regeringen, att hvart tredje årinkalla schouptschina eller nationalförsamlingen. Sedan år 1848 har detta ej skett; och folket har derföre full laglig rätt att fordra nämde nationalförsamlings inkallande. Yrkandetiderpå var så häftigt i landet, att alla furstens populära ministrar förklarat honom, att de skulle nedlägga sina. embeten, om ej folkets önskan uppfyldes. Då furst Alexander erfor detta, sökte han, såsom det vanligen sker inom denna ster, . att genom en rask. vändning ställa sig på folkets sida; för att besvärja den honom hotande faran, samt påyrkade sjelf i ministerrådet natisnalförsamlingens inkallande. Derigenom uppstod en. ny uppståndelse. Servierna hade beslutat att taga sina folkrättigheter i anspråk, för att sätta en damm mot deras i början liberale furstes. till reaktion öfvergångna regering. Då lät sultanen; på österrikiska regeringens föranledande, till Belgrad afsända en. uppmaning, att. fursten måtte uppskjuta med sammankallandet af nationalförsamlingen ända till nästa år, för att låta den nuvarande oron i landet lägga sig. Detta uppskof har följt, men dermed har man endast .gjutit olja i elden. Missnöjet i landet har tilltagit, och det är mycket tvitvelaktigt; om; det skall lyckas och lugna folket. Servierna äro lika så lidelsefulla som tappra, och skola icke draga särdeles mycket 1 betänkande att inveckla sig i strid mot TFTurkiet, om deras furste flydde af fruktan för folkets vrede och toge sultanens bistånd i anspråk. Dessutom visste de måhända; att de i detta fall icke skulle sakna : nderstöd af Ryssland, som ännu fortfarande gör anskpråk på protektorat öfver Seivien. Att äfven furst Danielo af Montenegro räknar på ryskt bistånd bevisar hans förnyade uppträdande mot turkarne. Vidare har man sett, att ryska officerare, hvilka nyligen gjort besök hos honom, erhållit hedersskänker, unler det han helt kallt affärdat engelska officerare... Derföre nedlade äfven ryssarne en skänk af 100 dukater på en af hans förfäders grafvar. Slutligen .hafvas vi bland. de senaste underrättelserna från de sydslaviska Tänderna att ytterligare framhålla den, att engelske konsuln i Epirus, mr Saunders, sett sig föranlåten att hos ryske vicckonsuln dr Pericles Slauro företaga en husvisitation och. vid detta tillfälle låtit frånrycka den senares fru, en hrefväska, af hvars innehåll visat sig, att han såsom rysk agent. sökt försätta landet i uppror. Detta. är talande fakta. Det är ponekligt, att Rysslands agenter och anhängare i de sydslaviska länderna äro verksammare än någonsin.,z De begagna den-naturliga jäsningen blåd sydslafyerna för att hos dem åvägabringa en allmän uppresning mot Turkiet, och sker en sådan, kan Ryssland uppenbarligen räkva derpå att. med större framgång än hittills förstärka sitt inflytande på dessa folkstammar, om det öfvertager.den tacksamma rolen att i förening med Frankrike af skenbart liberalt intresse skydda de kristna mot mohamedanernås gamla fanatism. Innan båda hunnit så långt, kan emellertid DENTA KATRINA YE LATE GT ön rn FARS MRAND SE TEL Se tr TJ PANEL obest teet et aa må RR SANUPA RANE BN