Aftonbladet – 10 november 1858, sida 3

sina tjenare och lofvat att hedra det med sin närvaro: I detta svar låg en hel krigsförklaring. Karl Gustaf skummade af: vrede och svor att till det omöjliga anstränga sina krafter för att hämnas den stolte polackens förolämpning. Hvad han icke förmådde mot de bergfasta murarne skulle på annat sätt åstadkommas, Det började regna bomber öfver staden. I elfva dagar räckte . denna. förödande. nederbörd, och ännu visade sig ingen lamhet hvarken i anfall eller motstånd. Hela qvarter lågo i aska, men borgrarne vakade natt och dag vid släckningsarbetena. . Ingenting kan förete en : mera upprörande anblick än en belägrad stad. På sjelfva slagfältet visa sig krigets fasor i mindre förfärlig gestalt; ty utom det att ärans skimmer förgyller dem, förminskar sjelfva vidden af den yta, hvarpå de utbreda sig, deras proportioner, då deremot.den trånga ramen, inom hvilken den fötstnämda taflan är begränsad, icke lemnar rum för några optiska illusioner. På tröskeln af den boning, der nyss frid och fröjd bodde, bjuder makan sin make farväl. Hon vågar icke återhålla honom, icke bedja honom spara sina krafter; det är grannens, det är stadens, det är hennes egen och hennes barns räddning det gäller; Hon sluter honom i sin famn, en blixt. slår ner, huset brinner, barnen fly... hvart, hyart? Döden: slår ner i hvarje spår. Hvart du ser — brinnande hem, dödade eller sårade män, qvidande qvinnor, förströdda barnskaror! Det är förfärligt! Zamoyski visade sig som ett lejon i tapperhet, Man såg honom på murarne, riktande kanonerna emot fienden; man såg honom vid släckningsarbetena midt ibland deantända och nedrasande qvarteren; i de borgerliga boningarne; på sjukhusen; i kyrkorna, der husvilla hopar åkallade den högstes hjelp —