Aftonbladet – 10 november 1858, sida 2

— Svenska slöjdföreningens sammankomst i går afton var ovanligt talrikt besökt. Öfverdirektör Åkerman, som nu gjorde sitt inträde såsom ordförande, ledde öfverläggningarne. Dessa rörde sig först omkring det förslag till stadga för slöjdskolan, som blifvit af K. M:t infordradt och som redan på en föregående sammankomst utgjort föremål för diskussion. De invändningar, som då af några ledamöter deremot gjordes, och som egentligen afsågo att icke medgifva regeringen eller Stockholms stad någon andel i skolans styrelse, afhördes ej mer, i följd hvaraf diskussionen ej heller blef långvarig, helst sedan några ledamöter (deribland skolföreståndaren) begärt och erhållit tillåtelse att i form af reservation bifoga sina särskilta anmärkningar, hellre än att vid sammankomsten upptaga tiden med en höp detaljfrågor, som icke lämpligen kunde afhandlas i en så talrik församling och som endast skulle leda till en långvarig debatt, hvarigenom man måhända skulle äfven denna gång hindras att afgöra det andra vigtiga föremålet för öfverläggning, nemligen förslaget om skolans öfverlemnande åt staten, hvilket så länge varit å bane. Denna sistnämda fråga föranledde en ganska lång och liflig debatt, hvarunder på ena sidan och för saken uppträdde: rektor Siljeström (som väckt motionen), kapten Cronstrand, hofrättsassessorn grefve Sparre, hrr W. F. Dalman, G. Lallerstedt; ..L.:J: Hjerta och öfverste Hazelius, samt på andra sidan, mot förslaget: hr expeditionssekreteraren Loven, bokbindaremästarne Holmström och Lundh, skräddaremästaren Arnell. och garfverifabrikören -v. Koch. Från den. förstnämda sidan anfördes såsom hufvudsakligt motiv, jemte andra: skäl af vigt, den ökade garanti för skolans. . bestånd och tidsenliga utveckling, som skulle vinnas genom skolans öfverlåande åt staten och icke under andra vilkor kan vara att hoppas, å andra sidan deremot väsentligen, att. då föreningen hittills sörjt för skolans utveckling så som skett (om ock hufvudsakligen med statens och stadens penningevidrag), borde n.an kunna hoppas detsamma för framtiden, öch att man icke borde så öppet erkänna sin oförmåga, som skulle ske fall man sjelfmant inginge till regeringen ned en proposition om skolans öfvertagande. Vid anstäld votering föll motionen med 43