hvad i aktagas bör i afseende å mätning af till handel bygde fartyg och båtar blefve, med hänseende till dels tillämpningen af nya måttoch vigtsystemet och dels föreskrifterna om uppmätningen samt bestämmandet af fartygsdrägtigheten, synnerligast hvad anginge ångfartyg. förändradt och omarbetadt, har K. M:t under samma dag funnit godt åt sekundchefen för flottans konstruktionskår uppdraga att, med biträde af sakkunnige, utaf sekundchein utsedde personer, utarbeta och derefter till M:t in ifva förslag -till ett efter numera rändrade förhållanden lämpadt nytt reglemente för mätning af handelsfartyg och båtar. — I går eftermiddag inflyttade H. M. enkedrottningen äfvensom Prins August från Drottningholm till kongl. Slottet, och i dag på eftermiddagen ha äfven D. M. konungen och drottningen äfvensom prinsessan Eugenie till hufvudstaden inflyttat. — Vid i går å rådhuset företaget val till ledamöter af årets pröfningskomite för hufvudstaden utsågos af ofrälse ståndspersoner: majoren N. A. G. Ekerman, professorn P. Kraft, kaptenen D. Thorell; prrotokollssekreteraren C. Hallberg och auditören Aug. Th. Blanche; af grosskondlare: grosshandlarne J. W. Abom och A. Valley; af minuthandlare: handl. E. G. Tjäder och Robert Ditzinger; af fabriksidkare: fabrikörerna C. L. T. Berling och R. W. Ramstedt; af handtverkare: skomakaremästaren ÅA. M. Stiöbecke, målaremästaren P. A. Österberg och snickaren F. U. Aspengren, hvarjemte handtverkarne till suppleanter utsågo: Skräddaremästaren J. Lindberg och juveleraren G.A. Cedergren. — sjuttonde klassen af Steckholms borgerskap, bestående af perukmakare, hattmakare, gulddragare, snörmakare, pumpmakare, skorstensfejare och segelmakare, är kallad till sammanträde i morgon fredag kl. 5 e. m. i huset n:r 7 vid Stora Nygatan, för att afgifva yttrande i valordningsfrågan. — Af de klasser bland borgerskapet, som i går hade sammankomster för valordningsfrågan, hafva den femte, bagare, sjunde, skräddare, tionde, guldsmeder, juvelerare och urmakare, fjortonde, sockerbagare, kaffekokare och notfiskare, samt sextonde klassen, körsnärer, sämskoch bandskmakare, svarfvare, blockmakare, vagnmakäre, sadelmakare och åkdonstillverkare, antagit komilerades förslag. Sjette klassen, vinskänkar, och elfte klassen, sjökaptener, antogo hr Schwans modiikation af komiterades förslag. : Fjortönde och sextonde klasserna hade likväl derjemte förklarat sig icke så hålla på komiterades förslag, att icke en jemkning af deras beslut kunde få ske till fördel. för indelningen i 5 valkretsar, i fall sådant skulle synas lämpligt. Den fjortonde klassen hade särskilt beslutat protestera emot magistratens åtgärd att hänvisa frågan till klasserna; som ock emot allt afgörande efter annan grund än den lika rösträtten. Besluten voro enbhälliga, åtminstone i 7:de, 10:de och 14:de klasserna; likväl anmälde hr ålderman Spångberg reservation emot beslutet i skräddarnes klass, der han är ordförande: — Husegarnes sammanträde i dag inför magistraten var bevistadt af ett betydligt antal valberättigade. Vid föredragningen af andra punkten af de komiterades betänkande, rörande den enkla personliga rösträtten, framstälde hr öfverste Hazelius det motförslaget, att rösterna skulle beräknas efter skattebeloppet uti rdr och öre. I stället för att med uppräckta händer mottaga detta absiärda och omöjliga förslag såsom kontraproposition, och genast skrida till votering uti hufvudfrågan, begick man från den liberala sidan den fauten; att efter någön diskussion låta det komma till votering derom, Höruvida man såsom kontraproposition: skulle uppställa br Hazelii förslag eller rättigheten, att, om komitens förslag fallit, få i ämnet annorlunda besluta?. Hr Hazelii förslag blef då förkastadt med 99 röster mot 57. Vid derefter anstäld votering i hufvudfrågan blef komiterades förslag om den enkla personliga rösträtten antaget med 88 röster mot Vid föredragningen af tredje punkten af komiterades förslag beslöts med acklamation, att hufvudstaden skulle indelas i 5 valkretsar, af hvilka hvardera skulle tillsätta 2 riksdagsmän, vid hvilkas utseende man icke med sitt val skulle vara bunden inom valkretsen (Schwan-Ditzingerska förslaget). Det förtjenar anmärkas, att man från den byråkratiska och reaktionära sidan hade all möda ospard att genom hvarjehanda onödigt talande och orimliga invändningar (t, ex. det försökta klandret mot tryckta voteringssedlar), öfver hvilka magistraten måste särskilt resolvera, söka draga ut på tiden och trötta de närvarande, i hopp att-till slut vid voteringarne kunna hinna till majoritet. Dessa försök strandade på den ihärdighet,som visades från den liberala sidan, och vi lyckönska det politiska framåtskridandets sak fill den ieke ovigtiga seger den vid detta tillfälle vunnit. Slutligen föredrog ordförande den af komiterade i slutet af deras betänkande afgifna förklaring, att de ieke ansett sig böra yttra sig i fråga om sättet för riksdagsmannaarfvodenas utgående. Åtskilliga talare: uppträdde ju och yrkade att grunderna för riksdagsAT SR Va NR RR RA NR