Aftonbladet – 4 november 1858, sida 2

nom en blick full af misströ och tvekan, pvågar jag förlita mig till edra afsigter? Fullkomligt! ; Nej, nej! Ni gömmer på någon djefvulsk afsigti Radziejowsky gjorde en : rörelse, såsom för att lemna rumn et. Håll! röpade konungen och drog honom tillbaka. Min fruktan kan. icke förvåna, ännu mindre rörolämpa er! Kon ihåg.. Det smärtar mig ätt nu afbrytas af dessa minnen ij SS i Hurul Då jag skulle vilja återföra er son i edra armar. Ni återföra honom i mina armar? O, himmel! — — Nej, det vill ni icke. Förestafva mig den ed, hvarmed pi vill att jag skall bestyrka det. Johan Casimirfästade på honom en blick, som om Kan velat fränga in i hans hjerta. Men hastigt utbrast han, liksom fattad af en hemsk aning: Kanhända harni... O, himmel, skulle din rättvisa kunna tillåta?,... ; Hvad fruktar ni?x Nej, jag förmår det icke! Men ve er, om så voreln 5; En förfärlig misstanka tycks plåga er. Uttala den, att ni må kunna fatta upplysning om ert misstagby Ni har fullbordat er hämd genom att förstöra detta barn till sina fysiska och moraliska krafter; det är en: vanvårdad, missledd, förTorad menniska ni skall ställa framför mig. — Tvärtom, en yngling med utbildade själsförmögenheter och blomstrande af. kraft och helsa.n ns .O himmel, är det möjligt? Hvarföre skulle jag väl bedraga er? En verklig Adonis skall jag ställa för ert öga. Nej, detta öfvergår all annan sällhet! O, Radziejowsky, jag känner att jag skall kunna förlåta er af hela min själ; ja, trycka er i mina armar. 7 Detta öfvergår alla mina förhoppningar! Men låtom oss till en: början stanna vid det