Aftonbladet – 4 november 1858, sida 2

visa, som mindre varit att befara, när målen handlagts af en civil embetsman, just emedan en: sådan aldrig kunnat ligga såinne i hvarjehanda mer eller mindre personliga affärer, som en person af facket. Vi skynda att tillägga, att Vi alldeles på måfå och utan ringaste anspelning på den nuvarande byråchefen, om hvilken vi hoppas det allrabästa, framställa en sådan möjlighet; vår mening är icke att göra någon granskning af person, utän af sjelfva embetet. Men oberoende häraf, och äfven om man hade en väl ordnad centralstyrelse för läroverken, så vore ändock föga uträttadt, så länge biskoparne bibehölle sin envåldsmakt öfver läroverken i orterna. Under det man, i fråga om centralstyrelse, afspisat allmänheteas fordringar med en expeditionssekreterare, har wan, i fråga om en förändrad lokalstyrelse, helt enkelt gjort inte:; ty så ömtålig är den strängen. Man finner häraf, att frågan om en ändamålsenlig och tidsenlig läroverksstyrelse ännu alltjemt står på samma fot, som den alltid har stått, och att allt i det afseendet ännu återstår att göra. Att vid sista riksdagen hr Hjertas förtjenstfulla motion rörande detta ämne, och som gick ut på nedsättandet afen särskilt komite för uppgörande af förslag till lärove: ksstyrelse, icke ledde till något specielt åtgörande från ständernas sida, kom sig helt enkelt deraf, att man ansåg detta ärende inneslutet i den beslutade skolkomitens allmänna uppdrag att revidera skolstadgan; och ehuru det är att beklaga, att detsamma icke särskilt. intagits i riksdagsbeslutet, tro vi likväl för vår del, att skolkomiten icke kan, utan att -göra sig skyldiga till en uppenbar försummelse af representationens önskningar. uraktlåta att till behandling upptaga frågan om en förändrad läroverksstyrelse.