Aftonbladet – 30 oktober 1858, sida 2

dervid fogade reservationer upplästes, dervid ordföranden meddelade, att första punkten redan blifvit af samtliga de valberättigade inför magistraten antagen, och att således förslagets andra punkt nu komme a FOREESENISRAN SN nya alternatift gjorda förslag, dem han derföre bad att fåji örst uppläsa. Dessa förslag befunnos varaj( hr Schartaus båda klassvalsförslag, hvilka ord-14 föranden förmenade gås hufvudsaken ut påjs detsamma som komiterades förslag i det derjc äfven föresloges röstning per capita. Hr Brinck j1 hade visserligen, sade han i sin reservation ( föreslagit något helt annat, men som han icke i! vore otillgänglig för goda skäl, så bölle hanj( icke på. sitt förslag, utan trodde han nu hri: Schartaus förslag n:r 2 böra tagas i synner-j) ligt öfvervägande och rekommenderade det-i: samma till det bästa. : En diskussion följde nu, derunder komitej. rades förslag i andra punkten med mycken i! värma understöddes af bhrr Ssucksdorf, Huldberg, Brandt och Lindqvist, af hvilka denj förstnämde isynnerhet på ett klart och bini dande sätt ådagalade, att ordförandens påstående, att Schartaus förslag n:r 2 äfven grundade sig på lika rösträtt mellan de valberättigade, var fullkomligt grundlöst. Förhållandet mellan de olika valklasserna var inga lunda afvägdt efter det antal medlemmar hvarje klass räknade, utan det kunde hända att i en klass skulle rättigheten att : utse en r: presentant tillkomma t. ex. 30 valmän, men i en annan klass: denna rätt delas mellan flera hundrade valmän. Man kunde då icke säga, att den, som röstade i den senare klassen, hade lika stor rösträtt som den, hvilken röstade i den förra. Ordföranden vidhöll likväl sitt påstående, att rösträtten var i båda fallen lika, och sökte hr Brinck, oaktadt sin egenskap af ordförande. i allmänhet att upptaga och bemöta. alla de inkast, som gjordes emot hr Schartaus förslag, hvilket han upplyste skulle vara fotadt på den gamla klassindelningen, och med afseende tillika fästadt derpå, att rättvisa skulle ske de nya klasserna. Hr Ditzinger erinrade nu, att man var kallad att i främsta rummet yttra sig om komiterades förslag, och han yrkade derför, att det borde först afgöras om detta antoges eller förkastades, hvarefter det sedermera blefve tillfälle att tala om det som skulle sättas i stället. Proposition framstäldes. nu om andra punkten af komiterades förslag, och då votering dervid begärdes, beslöts, att kontrapropositionen skulle blifva den, att klassen förbehöll sig att i ämnet annorlunda besluta. Men nu uppstod fråga om sättet huru man. skulle vötera, och ett det kuriösaste uppträde, som sannolikt egt rum i någon debatterande och beslutande församling, följde. Från några håll yttrades, att votering med slutna sedlar skulle erfordra allt för. lång tid och att omröstningen derföre gerna kunde ske öppet, på så sätt, att de röstande passerade ordförandens stol. och afgåfve sitt votum muntligen till protokollet. En votering på detta sätt börjades också ganska riktigt, men dervid tillgick så oredigt och trassligt, att man snart nödgades afbryta densamma, hvarvid flere bland de närvarande utiryckligen fordrade, att, som det försökta omröstningssättet visat sig olämpligt, sluten omröstning skulle anställas. Detta yrkande lemnades likväl af ordföranden utan allt afseende, och efter mycket parlamenterande, som säkert upptog mycket längre tid, än som behöfts för verkställande af fyra voteringar, röstades slutligen på det sätt, att anhängarne af de olika meningarne gingo åt hvar sin ända af rummet och -derifrån framträdde hvar isin tur, för att afgifva sin röst och låta anteckna sina namn, Den på. detta sätt verkställda voteringen utföll med 33 ja mot 39 nej, till följd hvaraf andra punkten i komiterades förslag ansågs förkastad. På förslag af hr Sucksdorff beslöts, att i den berättelse, som till magistraten ingifves, skulle äfven antalet af de röster, som. utfallit för hvardera meningen, blifva upptaget. Derefter skreds till votering om 3:dje punkten af komitens förslag (att hvarje valman, skall rösta på 10 personer). Voteringssättet var ungefärligen detsamma, med den vigtiga modifikationen, att sedan man gått åt hvar sin sida af rummet, tppropades de vid den första voteringen uppskrifna namnen, dervid den uppropade, i fall ban ännu var tillstädes, med ja eller nej tillkännagaf sitt votum från den vrå der han befann sig. De nytillkomne anmälde sig derefter särskilt. Resultatet af denna besynnerliga votering ansågs vara 29 röster för, men 39 emot den föredragna 3:dje punkten, som således äfvenledes: ansågs afslagen. Sedan derefter på. framstäld fråga ingen begärt proposition på det i hr Brincks reservation upptagna förslag, ansågs detta hafva förfallit. Ifrig såsom ordföranden tycktes vara, att komma till det af honom omhuldade Schartauska förslaget n:r 2, förbigick han helt och hållet hr Almgrens reservation och föredrog först Schartaus förslag n:r 1, hvilket ordföranden förklarade icke ha några sympatier och hvilket han derföre -hemstälde öm det icke borde få förfalla. Detta bifölls, och man kom ändtligen till hr Schartaus förslag n:r 2. Hr Ditzinger anmärkte dervid, att som klassen nyss genom beslut afslagit rösträtt per capita, så kunde den del af det nu föredragna förslaget, som äfvenledes föreslog lika rösträtt, ej komrma under -ompröfning. Han yrkade .derföre att. förslaget måtte punktvis ne