Aftonbladet – 30 oktober 1858, sida 2

ve———AA AL —. 2 Jo, ers majestät. Det är bra, ty vi behöfva män af eder skicklighet och goda egenskaper i öfrigt. Ers majestät behagar öfverskatta min ringhet. Men om mina tjenster icke finnas helt och hållet öfverflödiga .. Så ställer ni dem hellre till ert eget än främmande länders nytta ? Ers majestät visar sig på förhand känna min önskan. Emedan hedern och fosterlandskärleken diktera den. Jag minnes er väl sedan tyska kriget. Ni var unga gossen då, men tapper på fältet, god i konsten att rita kartor, förslagen, rask och pålitlig vid allt som anförtroddes er. Ni utmärkte er som Mardsfelts lärjunge, då ni sprängde tornet i Demniod; ni återkom med beröm från beskickningen i Frankfurt. Detta och hvad ni konstaterat sedan ger mig stora anspråk på er till fäderneslandets framtida gagn : Ers majestät är väl bekant med hemligheten att stegra kraften hos en ringa förmåga genom begäret att förtjena ett ärofullt bifall. Under en sådan inflytelse känner jag mig lhfvad af hoppet att kunna blifva mitt fädernesland till någon nytta. Min trohet och goda vilja skola åtminstone alltid vara redobogna för det och för min konung. 3 Tack, Erik Dalberg, tack! De äro goda saker att kunna räkna på. Ni kaniutbyte deremot hoppas på min bevågenhet. Och i förlitande derpå ber jag ers majestät tillåta mig en bön. : Låt höra! Ett synligt vedermäle? En plats som smickrar er ärelystnad och bringar er goda inkomster? — : ; Derför må de tjenster, jag kan komma att inlägga till mitt fosterlands gagn och ers majestäts höga. välbehag, framdeles sörja. För det närvarande har jagibördan af en pligt på