STOCEHOLM den 30 Okt. Utrikes korrespondens, : Berlin den 23 Okt. 1858. Tyvärr hindrad af ett plötslig att förlidne postdag tillskrifva er, har jag nu åtminstone fördelen kunna berätta, att grundlagliga former iallo blifvit iakttagna vid regentskapets tillsättande. -Det sista feodala moln, som låtit befara en protest af yttersta högern emot författningen, har försvunnit. Protesten har förklingat vanmäktig, det vill säga det har alldeles icke kommit till någon protest. Då regentskapet var: proklamerad: och grunilagen hade segrat, var junkerpartiet till .en början mållöst. Det sökte sedan antaga någon hållning och trodde sig finna en sådan genom att tolka regentskapet efter egna syften och käckt låta förstå, att art. 56 likväl icke blifvit tillämpad o. s. v. Sedan hotades med: att partiet skulle rösta emot regentskapet i kamrarne, som skulle sammankomma den 20. Detta väckte någon uppmärksamhet; och man emotsåg till följd häraf landtdagens sammanträden med spänning: Men hela den feodala vreden har emellertid gått upp i rök, eller har åtminstone besked: ligt dragit sig tillbaka inom de feodalas eget inre. Må den der förblifva! Återkommande till kamrarne, måste jag här anmärka, att sedan regentskapet proklamerades genom kungörelserna af den 9, hafva bland allmänheten gått rykten om ministeörförändring, hvilka. icke hade något skäl.för sig förr än. regentskapet: blifvit slutligen. gilladt af kamrarne, emedan efter art. 56 at författningen ministeren är ansvarig för alla regeringsåtgärder tills kamrarne fattat sitt beslut. Oppositionen hoppas att, sedan landtdagens urtima sammanvaro hunnit slutas, hr v. Manteuffel och de andra ministrarne skola falla. Jag kan ännu icke fullkomligt dela denna förhoppning. Hr v. Manteuftel är seg och försvarar: sin plats till det yttersta. -Han skall för öfrigt understödjas af den utländska diplomatien, med undantag af den engelska. Hans plan är att kasta öfver bord de ministrar, som blifvit omöjliga, nemligen kultusministern, krigs-, finansoch måhända justitieministern, : samt. omgifva sig med liberala elementer. Med de liberala skall, detta likväl icke. lyckas. Ingen medlem af det verkligt liberala. partiet skall förena sig: med honom och gifva sin politiska framtid till pris. Då ni derföre i tyska och andra tidningar läser ministerlistor i förbindelse med hr v. Manteuffels namn, så tro ej på dem. Blott några halfliberala personer, som kunna finna sig i hvilken sadel som helst, skola -gå in på att med hr v: Manteuffel sköta affärerna, men ett sådant kabinett skall ;vara blott tills vidare och en gång plötsligen falla! Hvad som icke litet skadar den ledande ministern, det är besynnerliga rykten om enskilta förhållanden, börsspekulationer och dylikt. -Derom har. emellan den ministeriella Zeit och: Preusisches Wochenblatt uppstått en häftig polemik, hvilken så när hade framkallat en stor skandal. Berliner Revue, organen för en mera oberoende fraktion af högern, som redan lång tid bäftigt angripit hr v. Manteuffel, hade, då br v. Westphalen afträdde, sagt, att denne minister åtminstone blifvit sina åsigter trogen och utan förmögenhet lemnat sitt embete, hvilket man icke kan säga om alla statsmän. Preusisches Wochenblatt citerade detta ställe och gjorde dervid några reflexioner. Zeit fordrade med häftigbet att namnen skulle angifvas och sade tilllika, att blott den öredligt förvärfvade förmögenheten drager nesa öfver innehafvaren, icke den redligt förvärfvade. Preussisches Wochenblatt tillbakavisar med harm denna uppfordran att nämna namn, då tidningen blott uttryckt sin förvåning deröfver, att sådana saker kunde sägas som de, hvilka innehöllos i Berliner Revue, samt anmärker slutligen, att det måste vara en sedlig förvildning, som vid förvärfvet ogillar blott brottsliga medel, men icke tyckes märka de handlingar, hvarigenom sedlig värdighet och offentlig moral kränkas. Dermed har väl polemiken slut, men den har likväl för allås ögon blottat ett öppet sår, som Pr. Wochenblatt sjelf uttrycker sig, och visat, att den byråkratiska restaurationsperioden icke i afseende på korruption har något att afundas julimonarkien; och om polemiken än icke störtat hr v. Manteuffel, så har den åtminstone icke bidragit att befästa honom. Den 20 kommo kamrarne tillsamman, och prinsen af Preussen talade för första gången till -landet. Talet var enkelt och rättfram. Det lofvade icke såsom andra furstetal blomsterströdda vägar, hvarpå landet skulle föras, och hvilka måste leda till nederlag och förädmjukelse, emedan vilja och karaktär saknades. Talet framhöll blott ändamålet med den urtima sammanvaron och tolkade en allvarlig vilja att akta författningen och lagarne. Regenten uppfordrade kamrarne att göra detsamma. Detta första yttrande af regeringens oya chef gjorde ett godt intryck till och med i de moderata demokraternas leder, hvilka komma. den nya regimen till mötes utan förklaradt misstroende. Det till kamrarne aflåtna bådskap, som uppt fordrar der att på grund af art. 56 erkänna nödvändigheten af regentskapet, hvarefter prinsen vill fullgöra hvad art. 58 föreskrifver, d. v. 8 afiägga ed på författtingen, var den andra vigtiga akt, hvarigenom grundlagens föreskrifter efterkoromos. Ni bör icke förundra r öfver glädjen, då statens grundlagar så troget tillämpas. Det låter visserligen som om nan uttalade sin tillfredsställelse öfver ett är