Aftonbladet – 26 oktober 1858, sida 2

Det är icke: blott det-stora flertalet af hufvudstadens valberättigade invånare som tunnit sig öfverraskade, af Stockholms magistratg minst sagdt besynnerliga beslut och lagtolkning i afseende på sättet för valordningsrrågans afgörande. Efter hand som underrättelser ingå från landsorterna om det intryck sragistratsbeslutet der frambragt, visar det sig, utt öfverraskningen, för att icke säga häpnalen öfver nämde beslut, nästan allestädes varit densamma, Vi anförde i går Göteborgs Handelstidnings yttrande med anledning af len första på telegrafväg erhållna underrättelsen om resultatet af rådhussammanträdet. I dag hafva vi framför oss Östgötha Corresponlentens omdömen och betraktelser öfver samma ämne. Då vi här nedan återgifva dem, böra vi likväl anmärka, att tidningens förmolan, att magistraten accepterat. hr Schartaus vidunderliga tolkningssätt af grundlagsparagrafen, icke är alldeles riktig. Hr Schartau argumenterade sålunda: Votering kan ej af de valberättigade företagas, ty grundläger säger att de skola öfverenskomman, och en öfverenskommelse förutsätter att alla skola vara ense. Magistratens, visserligen icke minIre vidunderliga, argumentation var deremot lenna: Votering får ej ega rum, emedan i grundlagen ingenting -finnes föreskrifvet huru voteras skall i städer der valen hittills sket: medeibart. Dessutom bör. det icke förbises. itt det tadel, som vår kollega i Linköping riktar mot sköpmansintresset för dess hållning 1 denna fråga, ännu icke kan anses vara befogadt; då det ännu ingalunda visat sig att bandelsklassen i Stockholm är benägen at: göra sig till redskap för hrr Schartaus, Schwans och Brincks reaktionära afsigter. Dessa hr talade visserligen vid rådhussammanträdet ä srosshandelsoch minuthandelsklassernas vägnar, men man får icke förglömma, att de sam manträden, vid hvilka dessa hrr hade erhålli: sina s. k. uppdrag, endast voro utlysta fö; ållande af förberedande öfverläggningar i alordningsfrågan och till följd deraf blefvc så fåtaligt besökta, att vid ingendera närvoro mera än 20-å 30 personer, hvilka på inte: sätt kunna anses ha uttryckt den mening, son ir rådande hos de resp: klasserna, hvilka hvar; dera räkna flera hundrade medlemmar. Föriseendet af dessa -biomständigheter, så lätt förklarligt hos den som på afstånd betraktar tilldragelserna, minskar icke det anmärkningsvärda uti Östgötha Correspondentens allmänna omdömen öfver frågans. behandling, dem vi derföre här återgifva så lydande: Vi anförde i sista nummer valordningsfrågans senaste behandlingssätt och utgång i bufvudstaden.. Sedan man allmänt. antagit att valen hädanefter skulle blifva omedelbara. och klassindelningen sålunda var upphäfd. beslöt magistraten: icke dessmindre att fråsans-slutliga afgörande skulle hänskjutas just ill klässerna. Utslaget rivaliserar onekligen i vidunderlighet med den logik, hvarpå hr Schartau stödde förslaget dertill, eller på tolkningssättet af det i grundlagsparagrafen FEB TRENTER IRMA 3 es RN er SR