Aftonbladet – 19 oktober 1858, sida 3

j ha Novembersolen sken blek och matt ned på Stockholms gator. I ett rum, hvars dubbla rullgardiner voro nedfätda, satt professorskan med en bindel öfver ögonen. Lifmedikus A— satt i en fåtölj och samtalade med henne. Hennes nåd är således fullkomligt nöjd med den unge läkaren, som gjort operationen och skött er? Fullkomligt. Jag. anser mig stå i stor skuld hos honom. En skuld som icke så lätt kan betalas, emedan man knappast kan råka ut för en större olycka än att vara blind:, Sant. I dag skall jag aftaga bindeln. Ni? Hvarföre icke hän? Jag vet icke; han har uppdragit mig att göra et.n Men jag — jag önskar att doktor Bergström må göra det sjelf, sade hennes nåd med fast röst. ; Ah! Hennes nåd har utletat vår hemlighet. Ja Men kom ihåg att starka sinnesrörelser äro farliga. Herr lifmedikus, jag önskar att doktor Bergström sjelf må aftaga: bindeln; öfverlemna det öfriga åt mig. Lifmedikus ringde och bad Martha bedja doktorn komma upp. å Några ögonblick derefter inträdde Richard. Hennes nåd vill att du sjelf skall aftaga bindeln. : Utan att säga ett ord gick Richard till fönstren och fästade undan -de inre. gardinerna samt aftog sedan bindeln. Hå Hennes. nåd förde händerna till ögonen, lik