Aftonbladet – 14 oktober 1858, sida 2

ningen, blef denna fråga med långt öfvervägande nej besvarad. Sammankomsten, som derefter upplöstes, ledde såledesicke till annat resultat, än att ådagalögga, att bemödandena att å nyo inveckl lordni ke heller bland den del ade, som utgöres af minuthandlarnes kl r att påräkna några synnerliga sympa — Vid veienskapsakademiens sammankomst i går afton förekom bufvudsakligen följande: Akademien invalde till utländska ledamöter i tredje klassen engelske civilingeniören mr William Gravatt. och professor Morse uti Poughkepsie i Newyork, och till inländska, uti sjunde klassen professor N. M. Blytt i Kristiania efter prosten C. U. Ekström, samt i åttonde statsrådet m. m. J. A. Gripenstedt efter öfverdirektören G. M. Schwartz. Kand. C. Stål, som under sistlidne sommar med understöd af akademien företagit en naturvetenskaplig resai Ångermanland, ingaf nu deröfver sin berättelse. Hr C. J. Malmsten inlemnade, till införande i handlingarne, en afhbandling Om Differentialeqvationers integrering samt beledsagade densamma med en kritisk öfversigt af de föregående bearbetningarne af denna del af matematiken. Hr Lovån gaf en utförlig berättelse om hr mag. Thorells och dr Nordenskjölds vetenskapliga expedition till Spetsbergen under förlidne sommar, särdeles med afseende på de af den senare gjorda geologiska och mineralogiska iakttagelser och samlingar. Hr A. Retzius redogjorde för en samling fossila ben från La Plata-trakterna i Sydamerika, hvilka ben blifvit akademien förärade af professorn dr Munnoz i Buenos Ayres genom svenske konsuln derstädes hr Billberg. Dessa ber, af hvilka en del. förevisades, hade tillbört slägtena Megatherium, Toxodon, Scelidotherium, Hoplophorus m. fl. Hr Boheman refererade trenne inlemnade up; satser, nemligen af stud. A. E. Holmgren: Om Cratopus, ett nytt slägte bland Ichneumoniderna; af kand. C. Stål: Nya Svenska Hemiptera; af docenten C. G. Thomson: Om Sverges Proctotruper,, en fortsättning af föregående uppsatser. Sekreteraren meddelade ur. ett bref från hr komminister C. J. Ljungström uppgifter om några jättegrytor i Bredareds pastorat af Wedens härad och Elfsborgs län. Sedan sista sammankomsten hade utkommit öfversigten nr 4 5, samt af Eugenies Resa: Zoologi häft. 2 och Fysik bäft. 1 på svenska och franska. — Af Agardhs och Ljungbergs Iörsök till en. statsekonomisk statistik öfver Sverger har i dessa dagar andra afdelningen af tredje de-l. lens första häfte utkommit. Den innehåller en utförlig redogörelse för de svenska trädslagen samt de olika skogshushållningssätten i vårt land. — Kongl. Maj:ts minister i London grefve v. Platen har, efter ett kort besök i hemorten, i dag med ångfartyget Svea afrest härifrån för att begifva sig till sin ministerpost. — Hr Rarey hade i går middag sin sista förevisning i sin konst att tämja ystra och ilskna: hästar. Blott en häst, men denna särdeles skygg, hade till denna gång kunnat erhå!las; det är obehöfligt att säga, att den efter en stund var fullkomligt spak och kit utar den minsta fruktan handtera sig af br Rarey. Förut på förmiddagen hade hr Rarey ilifgardets till häst ridhus inför kronprinsen och kronprinsessan med vanlig framgång tillämpat sitt tämjningssystem på ett ungt och Oregerhgt föl, alldeles odresseradt, samt ett skyggt och retligt arabiskt sto, begge tillhörande H. K. H. kronprinsen. Det berättas, att H. RK. H., som bevis på sin uppskattning af hr Rareys värdefulla konst, förärat honom guldmedaljen för berömliga gerningar,. Hr Rarey har i dag med ångfartyget Svea återrest till kontinenten. — Mindre teaern har i dessa dagar ånyo beredt dramatikens vänner tillfälle att se återuppfördt på scenen ett af den klassiska franska komediens yppersta alster: Den girige af Mol:ere. Stycket har icke på många år varit uppfördt hos oss och är således för hela den yngre generationen härstädes en nyhet på scenen. Det torde derföre icke vara olämpligt att erinra derom, att medan åtskilliga af Moligres arbeten, som företrädesvis gissla dårskaper och missbrur, egendomliga för de sociala förhållandena och den allmänna sammanlefnaden under författarens samtid, derföre numera försvunnit från scenen, såsom svårfattliga och såsom icke egande någon tillämplighet på vår tids, seder och bruk, är deremot Den girige att räkna till dem bland Molieres skapelser, uti. hvilka han; liksom i Tartuffe, framställer en af dessa alltid och öfverallt igenkänliga typer och bestraffar några af dessa förvillelser och karaktärsanomalier, som i alla tider skola förete sig, hvarföre också framställningen af Den girige, likasom af Tartuffen, åskådas ännu i dag med samma intresse som då dessa arbeten för inemot tvenne sekler sedan gingo första gången öfver scenen. Vi behöfva icke. vidlyftigt orda om hvilken last det är, som Moliere här framstält och för hvilken han här varnar. Styckets namn säger det tillräckligt. Genom: sin Harpagon: har han visat, huru menniskan, då hon öfverlemnar sig åt en hejdlös Mammonsdyrkan, efter hand hos sig förqväfver alla ädlare känslor, blir likgiltig för de heligaste band, döf för hederns och samvetets röst; men likväl icke vinner någon annan ersättning för försakelsen af allt det, som kan gifva lifvet något högre värde, än en ständigt gnagande oro och en misstänkTED KN ör RIIS SKE AT EE BA HAR REISE Kr NR AS UNNI EEG I skolen förlåtne varda, säger skriften, och. inför dess läror ödmjukar jag mig. — Se här: min hand. — Låt den sorg, ni hopat öfver. mig i er obetänksamhet lända er till lärdom, så att ni er gång i edra söners hjertan mål: