Aftonbladet – 5 oktober 1858, sida 2

vannämda konute har Red. i dag haft nöjet öfversärda 346 rdr, här på platsen insamlade bidrag till de brandskadade. Följande närmareunderrättelser om branden läsas i Chr stia stadsbladet : Elden utbröt kl. 3 den 18 Sept. -hos fiskaren Lars Pettersson, och gynnad af en stark blåst, spridde den sig med otrolig hastighet till anigränsaiide bygnader, hvilka inoin 2 timmar lågo i aska. De nedbrända husehs antal utgör 47. Af stadens vackra och väl underhållna kyrka qvarstå endast ruiner. Hvalfvet af sten nedrasade och tornet remnade. Tornklockorna af malm jemte eh del af blytaket smälte, och den flytande metallen försvann i jorden. Kyrkan jemte ; af de öfriga bygnaderna äro från längre tid tillbaka försäkrade i allmänna försäkringsverket för bygnader å landet, men blott trenne personer lära hafva tagit lösöreförsäkring. En mängd fiskegarn-blefvo äfven lågornas rof, och såsom ett bevis på eldens häftighet kan anföras att den utbredde sig ända ned till sjökanten, der den antände en del ditfördt bergadt lösöregods. Den spruta, som fanns på stället, sprang sönder vid första försök att begagna densamma, men från Arilds fiskläge, en mil från Torekow, anlände en båt, medförande en större slangspruta, och med densammas tillhjelp lyckades man hämma elden. Bland de räddade husen äro skolan, fattighuset och tullkammaren. v Intet menniskolif spildes, men 242 personer, något öfver hälften af befolkningen, blefvo cenom denna olyckshändelse husvilla. En nödhjelpskomite ät bildäd och betydliga bidrag hafva genom densanr ma redan insamlats, deribland från det lilla Båstad 600 rdr rmt. — Rörande den tunnel, som nu inspränges under Nyboda backe strax utanför hufvudstaden, och kostnaden för densamma meddelar en insändare till Posttidningen, som tecknar sig G. N., följande upplysbingar: Såsom bekant är, pågår för närvarande sprängningen af en tunnel under Nyboda backe för jernvägen mellan Stockholm och Södertelge. Til följd af bergets goda beskaffenhet, torde denna tunnel emellertid hvarken blifva så dyr eller svår som flertalet dylika i utlandet, utan kommer densamma förhållandevis att blifva ganska billig, hvilket bäst synes af nedäånstående tabell, hvari längden och kostnaden på några.af de förnämsta i Europa förekommande tunnelar finnas upptagna. det Tunbnelns ostnaden för nens ng hela kosthvarje löpande På 8 nad i fot af tunnelns fot. rdr rmt. längdirdr rmt. Terre Noire ....2 5,052. — 852,929. 168,83. Braine-le-Comte 2,173. 550,203. 253,20. Kilsby. .. .. T,405. 5,327,971. — 719,51. Saltwood ......... 2,930. 2,265,183. 773,10. Saint Cloud z.... 1,693. 778,780. 460,00Arschvillec . 8,998. 1,835,166. 204,00Chalifert . 564... -289,702. . 5lligg. Rilly : 1,770,570. 152,74: De. längsta tunnelar, som för öfrigt finnas, men a uppgift på bygnadskostnaden saknas, äro följande: på North-Kent-jernvägen, hvars längd är 13,860 fot, på Marseille-Avignon-jernvägen -. :16,800 Fot, på Cheffield-Manchester-jernvägen ......... 16,318 fot, samt slutligen. den under arbete varande tunneln genom Mont Cenis, hvars längd torde blifva omkring 43,000 fot — 1 .mil 7000 fot, och som är beräknad att kosta 25 millioner rdr imt, eller omkring 581 rår för hvarje löpande fot af tunnelns längd. Beträffande åter tunneln under Nyboda backe, som kommer att blifva omkring 950 fot lång, så har det hittills gjorda arbetet ej kostat mer än 120 rdr per löpande fot, ech kan med säkerhet, då tunneln blir färdig, beräknas komma att ej öfverstiga 150 rdr. Hela tunneln kan på sin Höjd således komma att kosta 150,000 rdr rmt. Jemföres denna kostnad med hvad ofvan uppräknade tunnelar kostat, finner man densamma mest närma sig de vid Terre Noire och Rilly. Men som den förra af dessa är bruten genom ett stenkolslager och den senare genom ett kritberg, då deremot den vid Nyboda backe spränges genom gråberg, så utfaller jemförelsen till synnerlig fördel för den svenska tunneln och visar att denna, såväl som jernvägarne i allmänhet här ilandet(?), blir billigare än i något annat land. — Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk har under den 28 sistl. September till kollega vid Maria lägre elementarläroverk utnämt magister Ö. A. J H. Smedberg. — Den 3 dennes öppnades telegrafstation i Engelholm. — I Norge äro nya telegrafstationer öppnade i Trondhjem, Dovre vid Dombaas, Veblungsnzes, Molde, Kristiansund och Alesund. Portot till alla dessa orter utgör för enkelt telegram från norska gränsen 2 rdr sv. rmt, förutom budpenningarne, 20 öre. — Af chefsembetet för telegrafverket hafva den 30 nästlidne September blifvit inom elektriska telegrafverket befordrade: till kommissarier: assistenterna C. J. Olsson, E. Lignell, E. A. Kjällin, P. F. Bamberg och G: A. Ekeberg; samt till assistenter: e. 0. assistenterna E. F. Frisch, J. W. Kuylenstjerna, L. J Wåhlin, N. O. Stångberg, C. M. Höök, A. Silvån, grefve N. A. Snoilsky, H. W. F. Nibelius, C.J. Elfbrink och C. W Hamberg. EE — Kommerskollegium kungör, att den nya linsfyren, som blifvit uppförd på Skagen i ställebför nuvarande spegelfyr, tändes för första gången den 1 nästkommande November om aftonen, samt att far tyg, som ankomma till hamnarne i södra Ryssland, skola vara försedda med sundhetsbetyg af rysk konsul eller annan rysk tjensteman, äfvensom att fartyg, kommande till Algier utan sundhetsbetyg, underkastas fem dagars karantän derstädes. — Efter förste stadsläkårens afgifna rapport meddela vi följande uppgifter i afseende på koleran i hufvudstaden från den 4 Oktober kl. 9f. m. till den 5 vid samma tid: Insjuknade. Döde. I Nicolai församling . Klara dito .:......... Jakobs och Johannis dito Katarina dito Matia dito...... Kungsholms dito Ladugårdslands dito . Adolf Fredriks dito.. AF Garnisonen.......... På Serafimerlasarettet . Garnisonssjukhuset Provisoriska sjukhuset . Sabbatsbergs sjukhus . Kungsholms sjukhus. Kna rer ller! bt lll Från farsotens början............ 981. 478. Under senast förflutna dygnen hafva å Långholmeon. af fångar I inginkinat nach 1 aflidit ocsamtaf mar.