Aftonbladet – 5 oktober 1858, sida 2

till dödens Han anhöll då endast, attidöds-; domen måtte utsättas, att så skedde, emedan han tvungit Thebanerna att öfvervitina Lacedemonierna. På samma sätt synes oss, att när den nya direktionen i slöjdföreningen skall afdagataga kapten Cronstrand, detimåtte tydigen tillkännagifvas, alt så sker, emedan han i lvungit skrämästarne att låta arbeta:ne få upplysning. : Fägnesamt är det emellertid att erfara att, under alla strider inom slöjdföreningen, slöjdskolan sjelf går alltjemt framåt. Den har redan i höst ett större antal lärjungar än någonsin tillförene vid samma tid på året ) — allt ämnen till magistrar och professorer,. Allting vitthar, att det är en anstalt med lif uti sig och framtid för sigj och den si all ; nedgöras af några obskurantismens öch skråsinnets vapendragare! Sedan förestående nedskrefa, hafya vi läst ytterligare en utgjutelse i Posttidningen,; af hvilken man finner, att vederbörande börja att draga öronen ät sig. Det är numera icke alls fråga om att inskränka undervisningen (jemför -blott de många mustiga yttranden i den riktningen man t. ex. senast fick höra vid föreningens sammankomst, äfvensom vissa åtgärder af direktionen!) Nej, gudbevars! Det skulle, förstås, icke se rätt bra ut att inför den stora allmänheten, i en offentlig tidning, framstå med den innersta tanken, som man likväl icke drar i. betänkande att öppet uttala inom direktionen och föreningen. Fråga är nu endast och allenast om undanrödjandet af den förarglige kapten Cronstrand. Kunde man endast blifva qvitt denne omedgörlige ifrare för arbetatnes bildning, så skulle det gå med pukor och trumpeter att förvandla slöjdskolan till en småbarnsskola, som kostade en obetydlighet att underhålla; och huru lätt vore det icke då att betala gamla skulder med statsanslaget,, som blifvit gifvet för skolans vidare utv: ckling ? Men ehuru frågan således numera, enligt Posttidningen och hennes sagesmän, endast rör person, si torde det likväl icke gå an att göra henne till en helt och hållet personlig fråga. Om bemälte tidning och sagesmän icke längre oroas af föreningens finanser, icke heller äro missnöjda med de läroämnen, sov förekomma i slöjdskolan, ej heller med den omfattning, hvartill de meddelas, ej heller — såsom vi våga förmoda — med det alltjemt stigande förtroendet till skolan och det alltjemt ökade lärjungeantalet: .hvad är det då som framkallat ett så oerhördt missnöje med kapten Cronstrands person? Vi måste, för sakens skull, bedja Posttidningen lemna full förklaring i detta hänseende; ty med blott skrik kan man möjligtvis komma långt nog vid slöjdföreningens sammankomster, men svårligen lärer man dermed öfvertyga den lugnt tinkande allmänheten. Påståendet att missnöjet med kapten Cronstrand kommer sig deraf, att det i slöjdskolan är til:fälle att lära för litet, är en limstång, på hvilken ingen lärer fastna, som hört hvad som af Posttidningens vänner yttrats vid, föreningens sammankomst; och är en komplett löjlighet, när man vet, att detta för litet just är hvad kapten Cronstrand sjelf alltid påstått och ännu påstår, men att allt hans oerhörda arbete och många strider varit nödvändiga för att komma dit der skolan nu står. Att kapten Cronstrand vill längre, det veta vi; men att så är förhållandet äfven ined dem, som, sedan de fått statsmedel, för att befrämja undervisningen, i stället alldeles inet utvidga denna, utan tvärtom göra indragningar på skolans budget, det återstår att bevisa. Hvad det förvända sättet, beträftar, så vederlägges det mer än väl af det förtroende skolan alltjemt åtnjutit: och vi skulle i alla händelser vilja höra mera kompetenta: domares yttrande om huru en skola skall skötas, än hvad som med skäl kan väntas af Posttidningens redaktion samt en och annan skråmästare. Vi skola å vår sida icke underlåta att lägga i öppen dag både hvad kapten Cronstrand gjort för skolan och hvad vissa andra herrar gjort emot skolan; men om en och annan skulle dervid komma att finna sig framstå i en mindre afundsvärd dager, så må man skylla sig sjelf: tu las voulu, George Dandin! Saken har kommit derhän, att allmänheten måste hafva fullständ g upplysning om allt. Det är tid att afslöja den fraktion inom slöjdföreningen, som betedde. sig så utomordentligt hoönnett vid sista sammankomsten; som, tvärtemot stadgarne, valde till ordförande en person, som icke tillhör föreningen; som valde till revisor en person, som sjelf sutit i den direktion, hvars förvaltning han skall granska; som vid sjelfva slutet af sammankomsten, mot kl. 11 på aftonen, då man märkte att de flesta från motsatta sidan bortgått, ville tvinga sig till votering öfver dagens vigtigaste fråga, hvilken man likväl nyss förut beslutat skulle uppskjutas till nästa sammanträde; som, sedan regeringen, för att vinna bättre kontroll öfver huru statens och-stadens bidrag användas, uttryckligen ålagt slöjdföreningen att inkomma med förslag till en förändrad styrelse öfver slöjdskolan, deri af regeringen och Stockholms stad valde representanter borde ingå, helt enkelt, med hr sidenfabrikör Almgren ispetsen, menade att det vore alltför underdånigt att ställa sig ettsådant åläggande till efterrättelse, och att föreningen nog kunde sköta sig sjelf utan några dylika kontrollanter o. s. v. Att landets officiella tidning kan försvara ett sådant partis, bör med skäl väcka för) Enligt erhållen uppgift ur skolmatrikeln voro på andra inskrifningsdagen i fjol antecknade 194 och i år 248. I fjol var detta i slutet af Oktober, i år deremot i början, då flyttning, och ännu pågående utarbeten hindra många att anmäla sig.