Aftonbladet – 4 oktober 1858, sida 3

landska konstsniderier, kinesiska emaljmälningar, venetianska glasvaror, saxiskt, och Sevrepostlin,; bredvid italienska fayanceartiklar och etruriska väser; och ännu mer framför dylika skåp med uppstoppade foglar, indiska tyger och tusentals andra ting, som skulle tyckas mera passande i. en kuriositetssamling än ien konstskola. Allt detta har likväl fått sin plats här med beräkning på att meddela lärorika upplysningar och ej s-llan mönster. Denna äkta persiska matta t. ex. förtjenar studeras i afseende på sin effektrika förening af firger; och mången konstnär kan draga fördel af den erfarenhet eller instinkt som härvid ledt tapetvirkaren i Ispahan. Naturen, ännu mera fulländad kolorist, har utskiftat firgerna hos denna tropiska fogel med en konst, som skulle väckt de venetianska och flamanska mästarnes beundran, om de hade på sin tid haft tillfälle att se effekten deraf. Jag bör tillägga likväl, att hela den egentliga kuriositetssamlingen icke tillkommit efter skolstyrelsens eget val, utan består af gåfvor åt skolan. I dessa gallerier hållas föreläsningar, hufvudsakligen afpassade efter slöjdidkarnes behof; och man inser här snart att hvarje föremål, hvars form ell r färg beror: på modet, föranleder särskilta upplysningar. Vid utländska så väl som vid förfelade konstarbeten öfvar föreläsaren lärjungarnes omdöme, genom att fästa deras uppmärksamhet på hvart särskilt arbetes företräden och fel. Jag öfverraskades genom några korta erinringar som framstäldes vid. förevisandet af en samling glasarbeten, och som eleverna genast tycktes tatta. :Professorn begynte med att betrakta råämnets egenskaper vid olika temperaturer, dess genomkinlighet, styrka, tänjbarhet, o. s. V., och öfvergick derifrån till de användningssätt, för hvilka glas är passande; först efteråt kom han till den lämpligaste formen för olika ändamål. Denna karaft har en välberäknad form; man handterar den beqvämt och utgjuter med lätthet hvad som slås deri. Halsen på denna andra är danad efter en illa afpassad kroklinie: man spiller vid karaffens begagnande. En vas, förträffligt inrättad för sitt ändamål, har äfven fått passande ornamenter; prydnaderna på en annan äro rika och vackra, men göra sjelfva vasen ohandterlig. -All konst erbjuder ett vidsträckt fält äfven för det abstrakta omdömet; behaget är sällan oberoende af nyttan. och vid närmare granskning upptäcker man vanligen att en afvikelse från det sköna är äfven en afvikelse från det ändamålsenliga. — Erinrar man sig att skolans syfte är utbildningen af konstnärliga slöjdidkare och afde: koratörer för det allmänna lifvets behof, så inser man lätt gagnet af dessa föredrag. Den engelska normalskolan utsätter emellanåt täflingsämnen för eleverna. Än är problemet att kopiera fornåldriga bilder och ornamenter, än friska blommor och löf, än lefvande modeller;-än att uppgöra patroner till en matta, prydnader för-en vas, en fris, 0. 8. Vv. Prisbelöningarne .bestå i konstsaker, färglådor, ritbestick, penslar och dylikt. De prisbelönta arbetena utställas någon tid i skolan till allmänt åskådande. . De deribland, som äro originaler, vittna ej sällan om mycken uppfinningsförmåga, men utmärka sig stundom genom rågonting underligt, som öfverraskar isynnerhet främlingen, emedan det bör till de många egenheterna i England. Möjligen öfverraskar det oss fransmän mer än andra, der: före att vi blifvit vanda vid ett slags klassicitet i konst, genom de många efterbildningar af antiken, som omgifva oss öfverallt. Ingenting sådant förekommer i England. Bland detta lands artister finnes lika litet någon klassisk som någon romantisk skola; och i våra ögon stöter det nästan på skandal att se.professorerna här ömsevis sysselsätta sina elever med studier af Parthenon och af en götisk kyrka eller en arabisk moskå. Hvar och en märker genast, att man i Kensington icke lägger uteslutande vigt på någon viss stil, utan tillhör den eklektiska skolan. Vid noggrannare eftersinnande vet jag likväl knappt om icke denna frånvaro af alla på förhand hallstämplade mönster är att :föredraga framför den alltför uteslutande konstundervisningen i Frankrike. Vore meningen att uppfostra egentliga konstnärer i måleri. bildhuggeri och arkitektur, så kunde frågan anses tvistig; men i Kensington syftar man ej så högt; man danar der endast biträdare jåt slöjderna; och vid detta slags utbildning synes eklekticismen vara den mest. berättigade grundläggningen. Förindustrien uträttar i min tanke den konstarbetare mest, som dömer fördomsfriast och är utrustad med den mest ofjettrade inbillningskraften. Hans omdömet leder honom genaste vägen till upptäckten al det för hvarje särskilt fall lämpligaste; det mot ett visst behof bäst svarande, samt att i denna riktning skapa sjelfständigt, och . att behaga sina såmtida. Inbillningsförmågar skänker honom medel att vinna framgång hos industriens envåldsherrskare, modet, och till och med att leda den. Inbillningskraf: skaffar man sig likväl icke sjelf, och inge professor mäktar meddela den. Men lärare: kan väcka den, genom mångfalden af hvac han förevisar, i stället för att qväfva den ge nom despotiskt-regeltvång; oeh just så förfei man i Kensington, under det man ändå ickt underlåter minnets riktande med: utmärkta mönster. Jag tviflar icke att ju en elev, son efterbildat Alhambras arabesker och Minerva Polias faser, en romanisk kyrkas historierade kapi teler och en götiskkyrkas fasad, blir en skickli gare dekoratör än den, som tillbragt all sin läro tid med att kopiera och omkopiera hela vårt för råd af klassiska gipsmodeller. Den förre ha: samma öfvertag öfver den senare, som den hvil ken talar flera språk eger framför den, som blöt : ; ; tankens. för dig. De äro min skapande förmåga; jag uppdrager ur jorden sköna växte: