Aftonbladet – 29 september 1858, sida 2

männen eller husegarne mindre befogade, utan blott till bemötande af påståendet, att större rättigheter böra dem; framför andra tillmätas. En omständighet, som rörer Stockholm särskilt och här torde förtjena att tagas i beraktande, är ock, att ehuru för befogenheten utt blifva elektor af borgerskapet eller rikslagsman för Stockholm varit stadgadt ett visst rainimum af årliga utskylder till staden, nar likväl omröstning efter graderad röstskala hittills aldrig egt rum eller veterligen blifvit påyrkad. Vill man för den förevarande frågans vidare bedömande -hemta ledning af erfaenheten från andra länder med representaiv författning, så förekommer t. ex. i Engand, der en sådan författning längre än i något annat land haft bestånd, att, fastän valrätten der är utsträckt till en hvar, som. betalar årlig hyra eller arrende 10 , motsvarande 120 riksdaler banko, och fråga blifvit väckt utt ytterligare utsträcka denna rättighet, så att hvarje husfader skulle ega röstrött, så oifves ännu intet exempel på att rösträttens itöfning efter en graderad skala der blifvit frågasavt. Oaktadt denna utsträckta: personliga rösträtt företer det engelska parlamentet en samling af allt hvad i statsmannakunskap. praktiska insigter, ja äfven i litteratur utgör det landets prydnad. Detta torde innefatta ett bevis, att den mindre förmögne borgaren, äfven om lefnacisomsorgerna icke lemnat honom tillfalle att förvärfva stora kunskaper i alla de grenar, som höra till det offentliga lifvets bestyr, likväl kan ega god urskilning i valet af de personer, åt hvilka uppdraget att deltaga i lagstiftningen bör anförtros. För öfrigt synes grundsatsen af omröstning efter graderad skala förkastlig icke blott derföre, att en sådan röstskala alltid måste blifva till-en viss grad beroende af godtycket hos. dem som uppgöra en sådan, utan äfven af det skäl, att ett dylikt omröstningssätt icke kan undgå att menligt inverka på det medborgerliga lifvet. Hos det stora antal valmän, som komme att stå lägst på en graderad röstskala, skulle medvetandet af deras politiska vanmakt, i jemförelse med de till mångdubbelt röstetal berättigade, sannolikt alstra likgiltighet för det allmänna, och denna skulle närmast yttra sig i uteblifvande från riksdagsmannavalen. Det bör således lika litet kunna förnekas, att antagandet af en graderad röstskala för riksdagsmannaval skulle medföra en politisk försoffning och demoralisation, som det måste medgifvas, att jemlikhet i politiska rättigheter utgör ett kraftmedel att väcka och lifva. hågen att med tillbörlig uppmärksamhet följa riksdagsfrågorna och statens angelägenheter i allmänhet. Några vådliga följder af likhet i rösträtt vid riksdagsmannaval för Stockholm kunna desto mindre med skäl befaras. som de klasser af hufvudstadens invånare, hvilka, i händelse ett dylikt valsätt blefve infördt, skulle komma att bilda pluraliteten af de väljande, innehafva en sambhällsställning, som icke bör betaga dem full utöfning af deras politiska befogenhet, utan fastheldre berättigar till den föreställning, att de skola verksamt nitälska för samhällets bästa. Alla dessa skäl leda till den slutföljd, att valrättens utöfvande med en för alla deruti deltagande lika rösträtt eger afgjordt företräde framför omröstning efter graderad röstskala, och komiterade föreslå derföre, att rösträtt vid riksdagsmannaval för hufvudstaden må af de valberättigade per capita utöfvas. Häraf anse komiterade ock följa, att ingen af de väljande under något förhållande eger rösta i mer än en egenskap, och att således den valman, som tilläfventyrs besitter flera fastigheter inom hufvudstaden, eller är både fastighketsegare och borgare, blott eger afgifva en röst. I fråga om förfaringssättet vid riksdagsmannaval föreslå komiterade följande, enligt deras tanke till ordning och säkerhet bäst ledande föreskrifter, att valet, som enligt grundlagen bör ske inför magistraten, förrättas efter på förhand uppgjord vallängd och samtidigt eller på en och samma dag för hufvudstadens särskilta delar, med rättighet för magistraten att, i händelse dervid blifver nödigt-att de valberättigade fördelas på skilda rum, meddela de bestämmelser, som i detta afseende kunna finnas lämpliga och med grundlagens bud förenliga, att hvarje valsedel. bör innehålla namn på tio valbara personer, utan inskränkning till viss församling eller distrikt samt att, till beredande af tillfälle för de valberättigade att utöfva nödig kontroll, valsedlarnes öppnande och rösternas uppsummerande verkställas omedelbart efter slutad omröstning. Sedan inom komiten fråga blifvit väckt derom, huruvida icke komiterade jemväl borde framlägga förslag till de förändrade grunder för riksdagsmannaarfvodenas utgående, som torde blifva en följd af den utsträckning i hufvudstadens representationsrätt, som föranledt komitens tillsättning, hafva komiterade funnit sig icke ega att med nämde fråga taga befattning; hvilket komiterade ansett sig böra här anmäla. Undertecknade, Brinck och Almgren, åberopa hvar sin emot betänkandet afgifna reservation. Stockholm den 22 Sept. 1858. JF.) Gråå. C. P. Årnells GQ. A. Cedergren. L. J. Hjerta. Aug. Blanche. — A.M. Briack. K.A.:Almgren. S B. G. Björkman. Kammarkollegium har i dessa dågar afoifvit sina. betänkanden till Konol. Mart uti