Aftonbladet – 27 september 1858, sida 2

Riksdagsvalordningsfrågan afgjordes för Örebro i onsdags. Vid sammankomsten uppstes först det af utsedda komiterade upporda förslag, hvilket väl förordade en graad röstskala, men på så liberala grunder d, att hon mycket närmade sig lika rösträtten. Som vi förr nämnt, skulle, enligt denna skala, alla, som till staden skatta intill 50 rdr, hafva en röst, derutöfver intill 150 rdr två röster och derutöfver högst tre röster. En å sådan skala grundad beräkning visar, att 29 valmän skulle ega inalles 355 röster — hvilket sannerligen ej är så särdeles långt ifrån en lika rösträtt. Sedan ordföranden uppfordrat valmännen att häröfver yttra sig, väcktes under den diskussion, som uppstod, af häradshöfding Wikander ett förslag, hvilket Kom temligen nära de komiterades, men skilde sig derifrån hufvudsakligen genom förordandet af ett visst rationelt beräkningssätt för röstantalet och gränserna mellan de skattebelopp, som skulle medföra olika antal röster. Iettlängre anförande motiverade hr W. sitt förslag och talade för rättvisan af att välja en medelväg mellan de två ytterligheterna: personlighetsprincipen och förmögenhetsprincipen, För komiterades förslag med den af hr W. föreslagna modifikation yttrade sig sedan handlanden H. H. Gyllander, rådman Ekblad, direktör Nyström, apotekaren Ulmgren och fabrikör Bergström. Mot den föreslagna graderade skalan och för personlighetsprincipen yttrade sig skräddaren G. Hellberg, handlanden Wistelius, rektor Gumeelius, fältkamrer Kalin, rådman Ekström, gårdsegaren Norelius, direktör Leverth, handlanden Elmgren, handl. Bergdahl, skräddaren Ahlen, guldsmeden Holmberg, skomakaren Forsström, hattmakaren Lindell, skräddaren Rejmers, guldsmeden Ekbäck, bleckslagaren Nyberg, trädgårdsmästaren Askerlund, skräddaren Halin, målaren Jansson och skomakaren Schyberg. Ingen talade för högre förmögenhetsröstning än en tregraderad skala. Sedan diskussioren afslutats företogs omröstning efter skattebelopp, såsom hittills i vår stad varit öfligt vid riksdagsmannaval. Före denna omröstning hade flera af de förut närvarande aflägsnat sig. Propositionen, huruvida någon graderad skala för blifvande riksdagsmannaval. skulle antagas, föll med 60 Nej af valmän, som skatta 4043 rår 93 öre, emot 10 Ja, talande för en skatt af 1915 rdr 59 öre. Sedan sålunda rösträtt efter graderad skala var förkastad, beslöts: att vid val af riksdagsfullmäktig för staden lika rösträtt skulle gälla, och förty hvarje valberättigad, som i valet deltog, afgifva en röst. Beslutet skulle med protokollsutdrag insändas till konungens befallningehafvande för att varda till K. M:ts fastställelse öfverlemnadt. Sedan så, blifvit beslutadt, uttalade ordföranden magistratens erkänsla för det intresse, hvarmed de närvarande omfattat den behandlade frågan, och sammankomsten upplöstes. Till heder för de beslutande må nämnas. att någon fråga om sättet för riksdagsmannaarfvodets utgående alls icke väcktes vid denna sammankomst. Minoriteten försmådde att genom ett sådant tvisteämne försöka splittra majoriteten.