Aftonbladet – 27 september 1858, sida 2

Svenska Slöjdföreningens skola. I. Vi hafva sett att såväl i revisorernas berättelse som i det på föreningens sista sammankomst väckta förslag, om skolans öfverlemnande till statsverket, har denna åtgärd blifvit framstäld såsom oundviklig, ej allenast för föreningen, om hon skall. kunna reda sig utur sin genom utgifter för skolan iråkade skuld, ufan ock för skolan sjelf, om denna skall se sin framtid betryggad, och framför allt om hon skall kunna vinna den tidsenliga utveckling, som hennes ställning inom industrien oeftergifligen fordrar. För att bedöma denna fråga i dess hela omfattning är det utan tvifvel nödvändigt, att icke blott känna den nuvarande ställningen, det vill säga föreningens tillgångar, skuldens belopp och kostnaden för skolans vidmakthållande sådan hon nu är, utan ock att kunna göra sig en redig föreställning om hvad som ännu fattas henne, för att uppfylla sin bestämmelse. såsom normalskola för arbetarnes undervisning. Denna senare del af frågan är destomera här i behof af belysning, som det är utom vårt land vi måste söka dess lösning, och som endast få af föreningens ledamöter lära haft tillfälle att på nära håll se in i de förhållanden, som dermed ega sammanhang. Det är ock här af särskilt vigt att känna hvad föreningens direktion, till hvars kall det hört att taga denna angelägenhet i närmaste skärskådande, derom tänker; och då vi hade oss bekant att direktionen näst före sista riksdag till regeringen ingifvit en detaljerad framställhing 1 ämnet, hafva vi förskaffat oss en afskrift af denna handling, som är af den 22 September 1856, och intaga här nedan några utdrag af densamma, i hvad den närmast upplyser den fråga, som på föreningens nästa sammankomst skall komma under öfverläggning. ösa utdrag innehålla vigtiga uppgifter, hemtade från officiella handlingar, rörande den utomordentliga omsorg som man, isynnerhet efter verldsexpositionen i London, har egnat åt arbetarens undervisning i vetenskap och konst, äfven uti länder med hvilka Sverge kan jemföra sig i krafter; och det måste efter läsningen häraf visa sig för hvar och en tydligt, att vi kunna räkna såsom en