Aftonbladet – 22 september 1858, sida 3

fonden. O. E. (Insändt.) Till Redaktionen af Aftonbladet. Sällan har vågon offentlig tilldragelse af tidningspressen blifvit med mindre sanningskärlek och mera partisinne berättad och bedömd än den nu ryktbarvordna utvoterinI gen af redaktören Borg vid prestmötet i Lund. Då nu dertill kommer, att Snällpostens gjorda och hittills vidhållna uppgift om pluralitetens af presterskapet delaktighet uti och bifall till dennå -utvotering har erhållit ett sken af sannolikhet derigenom, att ännu blott en enda prest offentligen förenat sig med den protest, som af de tretton genast infördes i Snällposten, så torde en förklaring af detta oväntade förhållande ej vara öfverflödig och ett på samvete och redlighet afgifvet ytterligare vittnesbörd ej sakna all betydelse.. Insändaren, som vid ifrågavarande tilldragelse hade sin plats i midten af katedralskolans samlingsrum, och således, med hälften af det för tillfället församlade presterskapet på hvar sin sida om sig, hade godt tillfälle att noga observera allt, skulle våga att icke blott inför hvilken jordisk domstol som helst, utan ock inför den öfver jorden upphöjda domarestolen med lifligaste ed bekräfta, att på långt när icke hälften af de tillstädesvarande presterna höjde sin röst hvarken för eller mst, helst många af idel öfverraskning ej kunde fatta hvarom fråga var. och att bland den minoritet, som i närheten af tit. Borg ropade, många röster höjdes mot hans aflägsnande. Dessutom kan insändaren med samma sanningsenlighet intyga, att han känner flera prester, till och med sådana som ej hysa synnerlig tillgifvenhet för biskop Thomander och ännu mindre för tit. Borg, hvilka icke dess mindre på det högsta ogilla utvoteringen, fastän de icke uppträdt med någon offentlig protest deremot. Orsaken till tystnad i detta hänseende hafva somliga hemtat från de tvenne första momenterna i den at de tretton inlemnade protesten, och andra åter från den farbågan. att en sådan protest skulle mindre väl af biskopen anses. MHvarifrån således Snällposten skall hemta sina 300 vittnen mot 13, är svårt att inse, helst på långt när icke 300 prester voro närvarande, emedan många ännu icke anländt till eftermiddagsmötet, och dessutom hela mötets personal ej utgjorde fullt 300. Ehuru insändaren icke kan anse deras tystnad för vältalig eller ens förklarlig, hvilka dock i sjelfva verket protestera mot det sätt, på hvilket biskopen: rättighet af en minoritet blifvit kränkt, så kan han ännu mindre inse den redlighet och sanningskärlek, med hvilken Snällposten och des: kollega Svenska Tidningen gifva sig sken al att försvara den gjorda uppgiften. Hade icke tiden, göromålen och sinnesstämningen viå mötets slut lagt hinder i vägen för afläggandet af en muntlig protest före mötets upplösning, såsom påtänkt var, så skulle nog er sådan protest fått en hel annan utgång. Insändaren kan emellertid lugna Svenske Tidningen dermed, att om också biskop Thomander begagnat sin makt och rättighet at skydda tit. Borg, och emot några få partiifrares rop låtit honom på den en gång gifne tillåtelsen stanna qvar 1), så hade han dock sluppit att fortsätta mötet endast med de tretton. De xanseddaste :presternan, som efter Svenska Tidningens förmenande då skulle hafva aflägsnat sig, hade säkert snart vari räknade, lika visst som deras anseende unde; diskussionen icke synnerligen mycket hadc kommit att saknas, då vi förmoda, att dette anseende förnämligast skulle kommit att inskränka sig till en och annan reputerlig prostemage eller mindre förtjent kontraktsproste värdighet 2), genom hvilkas aflägsnande diskussionens rikhaltighet på intet sätt kommit at: lida. Ty vi kunna aldrig föreställa oss, at! de, som voro mäktiga att ingå uti en för domsfri och på sanningen sjelt grundad diskussion, skulle blifvit så förskräckta för närvaron äfven af den mest noterade gudsför1) Måhända också den v. pastor, som sägå hafvc uppkommit med förslaget om utvoteringen, tillgodoräknar sig något särskilt anseende för slägtskapens skull mellan hans och apostelen Paul namn! Detta skydd — så väl som det redan gifna tillträdet och de trettons protest mot utvoteringen — hade endast af oviljan och partihatet kunnat bedömas såsom härflytande af sympati för tit. Borg hans dogmatiska åsigter och hans icke synnerlig. berömvärda skriftställareverksamhet. ramsor sans oa 0 TIDENS SY EEE SSE cr