Aftonbladet – 15 september 1858, sida 3

BLANDADE ÄMNEN : Franska blad omtalade för en. tid sedan, att man i-England var sysselsatt att bygga ett krigs skepp efter ett alldeles nytt system; men det vil synas som om man i Frankrike samtidigt vore sys: selsatt med enahandå experiment. Det skall, om mar får tro berättelser i tyska och franska blad, vara ett skepp i harnesk: bygdt af trä, men utoch invändigt belagdt med starkå jernplåtar, så att det skall knnna motstå de svåraste kanonkulor. Öfver däck skall vara spändt ett bomfast jernhvalf (!?). Skeppet får maskiner om 3000 hästkrafter — tre gånger mer än de största linieskepp nu för tiden — och kommer att beväras med de svåraste, cirka 300-pundiga ka noner, hvaremot det icke heller skall bära mer än ett lag kanoner, Utom det att skeppet alltså till följd af sin maskinstyrka skall kunna välja afstånd och, medan det sjelft är utom skottvidd, sända fienden sina långtgående, ofantliga kulor, och dertill sjelft vara osårbart, skall det än ytterligare hafva ett framskjutande jernspröt förut, nedanför bogsprötet hvarmed det kan stöta skepp i sank. — M. Goldschmiådt, utur hvars tidskrift Nord og Syd vi hemta dessa uppgifter, anmärker skämtande, att när man sålunda drager i härnad med pansarklädda skepp, skall matl sannolikt äfven gifva landthären harnesk, men likväl icke hvar man för sig, utan större afdelningar. Med hvarje bataljon skall följa en ångvagn, som bär en jernmur. Man har ju allaredan ångvagnar, hvilka icke behöfva jernvägar; flyttbara fästningar kunna derföre endast betraktas såsom wne affaire du temps, såsom Iouis Napoleon sade om Sebastopols eröfring. Men det omtalas tillika, att någon skall hafva: uppfunnit bomber, som vid det de springa sönder utspriday vidt omkring sig, en lukt, som för flera timmar bedöfvar allt lefvande. Derigenom blifva krigen nästan oblodiga; konsten är att bringa sin moståndare till sömns, såframt man icke sjelf sofverförst. Man tänke sig harneskskeppet farande åstad med -bedöfrad besättning (ty lufttätt kan det dock icke göras), rusa fram som de karthaginensiska elefanterna! Och detta är ju icke någon dröm eller dikt; alltsammans skall ju vars hardt nära utförandet. När man icke med sin fan tasi gör våld på naturlagarne; kan densamma nuför tiden knappast frambringa: någonting: originelt, son; tilltalar såsom en dikt.. Om den: än kan springa framför verkligheten, är den dock alltid ledd at henne. Annorlunda var det i fordna dagar, för ev trettio år tillbaka. Då kunde menniskorna ännu någorlunda på egen hand hafva verldsomskapande fantasi och röna erkänsla derför. Sålunda utgaf miss Webb år 127 en fantastisk roman, The mummy, hvari hon hade uppdiktåt en ångplog. Detta infall fästade på henne botanisten Landans uppmärksamhet och ledde derhän att han erbjöd henne hjerta och hand