Aftonbladet – 14 september 1858, sida 2

— Inför handelsoch ekonomikollegium ha i dag till fullmäktige inom Stockholms handtverksförening blifvit utsedde: förgyllaren F. Schnell, suppleant C. W. Widmark; korgmakaren R. Bleiweiss, suppleant IL. J. Laurell; klockgjutaren J. A. Beckman, suppleant F. M. Bergholtz. Notfiskareembetet har tills vidare afsagt sig. rättigheten att hafva fulimäktig uti handtverksföreningen. — Handelsoch ekonomikollegium har i dag, medelst utgifne utslag, bifallit ansökningar om burskap, hvar och eni sitt yrke; af bokbindaregesällen C. A. Norberg, skomakaregesällen J. L. Leufvenius, hofslagaregesällen A. A. Lundqvist, skräddaregesällerne C. E. Ekholm och G. Strömberg, äfvensom bifallit f. fabriksidkaren i Sala J. F. Thorlins ansökan om rättighet att här i staden drifva fabrik för tillverkning till afsalu af cigarrer. — Vid assistanskontoret äro från och med den 7 till och med den 13 dennes utgifna 2030 lån med 15,559 rdr, samt inbetaldta 2251 lån med 15,994 rdr 50 öre rmt. — Frågan om anläggningen af en under vattenstelegraf mellan Sverges fasta land och: Gotland är ånyo upptagen, och man bör kun-na hoppas att denna för riket i politiskt. och: militäriskt hänseende vigtiga anläggning, på hvilken äfven i alla fall Gotland kan göra billiga anspråk, ofördröjligen måtte komma: till stånd. Landshöfding Bildt har nyligen till regeriagen ingifvit ett memorial, hvari han framhåller vigten af denna. angelägenhet och uttrycker den förhoppningen, att de ekonomiska betänkligheter; som hittills föranledt uppskjutandet af denna frågas lösning, numera ej äro af den betydenhet, att de kunna jemföras med de olägenheter och faror, som måste uppstå för en provins, hvars? försvar beror på egna krafter vid alla dei.tillfällen, då naturhinder eller fiendemakt afbryter förbindelsen med moderlandet. . Gotlands Läns Tidning, som meddelar detta memorial, fogar dertill följande upplysande anmärkningar: Då den stora, hittills endast uppskjutna frågan sålunda ånyo och med, såsom det vill tyckas, kraftigt bevekande skäl hos K: M:tär anmäld, kan länet ej annat än med sina varmaste lyckönskningar beledsaga hvad dess höfding uttalat om denna för öns nutid och framtid maktpåliggande angelägenhet. Med minnet först och främst af ett gifvet löfte, och dernäst af de vänliga sympatier för saken, som fastlandet hyser, att döma af uti tryck både i hufvudstaden och landsorten offentliggjorda åsigter, vågar man nu hoppas all framgång åt en sak, som afser ingenting mindre än att från bistra och öfvermäktiga naturkrafter eröfra ön och sålunda för all årstid med moderlandet verkligen införlifva -den eljest ofta en längre tid af året på egen hand lemnade och öfvergifna öprovinsens alla intressen. Behöfves väl här att erinra om de många tillfällen, då Gotland en, två, tre, ja fyra månader och derutöfver varit alldeles afstängdt från möjligheten att kunna med fastlandet meddela sina önskningar, sina behof, sina böner? T.ex. år 1789, då embetsskrifvelser från fastlandet, daterade den 7 December 1788, först framkommo den 11 Maj påföljande år, då på samma dag, den 11 Maj, på en gång ankommo riksdagskallelse och riksdagsbeslut (riksdagen hade börjat i Januari). — Eller år 1809, då kongl. skrifvelser från och med den 13 December 1808 först bitkommo den 3 påföljande Maj, och då man här i en månad och 5 dagar varit i okunnighet om den timade regementsförändringen. — Eller år 1829, då man fick underrättelse om den lediga borgmästareplatsens i Wisby tillsättning först genom en till öns östra kust ankommen skeppare, som läst den uti svenska tidningar i Helsingör. — Eller 1830, då postgången var afbruten från den 5 Januari till den 3 April, i 3 månader. — Eller 1839, då i början af Maj på en gång, efter de äfventyrligaste isfärder, ankommo trettiotre (33) poster. — Och år 1841 var en månads afbrott i postgången. — Och år 1844 var afbrott från den 16 Februari till den 14 April, då post kom med tidningsunderrättelse om konung Carl XIV Johans död: Gotlands invånare hade då öfver en månad lefvat under konung Oscars spira utan att veta det. — Är 1845 var postgången alldeles afbruten från den 7 Februari till den 11 Mars, och först den 20 April voro alla de förfallna posterna ankomna. — Ar 1850 ankommo den 18 April 3:ne, den 20 6, den 21 en post, summa 10 (eller 5 veckors) poster. — År 1853 var postgången hämmad från den 24 Februari till den 8 April, då 4 poster anlände; den 15 i samma månad ankommo 3, den 16 4, den 17 å er 4 poster. — Är 18354 åter afbrott, såsom förut af hafsis och stark köld. — År 1855 ånyo afbrott från den 8 Februari till den 9 April, då 6 poster ankommo, och de ännu förfallna 12 posterna kommo de följande dagarne. Samma år var ryske kejsarens död genom till Östergarn ankomna Öselbåtar derstädes känd i 4 dagar innan notisen derom med posten ditkom. — Att icke här uppräkna det långa sorgregistret på kortare, men för länets styrelse och affärslif ofta högst menliga postafbrott. Gotlands Läns Tidning har ur säkra källor antecknat ofvanstående fakta, för att kortligen visa, hurudan Gotlands belägenhet ofta har varit och ännu ofta kan blifva. Vanliga postkommunikationsmedel med segeloch ångkraft förslå icke mot ett isbelagdt bafs stränga blockad och tusende faror. — Hvad kan icke tima på fastlandet, utan att Gotland i månaders tal får derom kunskap? Hvad kan icke tima här på Gotland, utan att fastlandet får budskap derom?