Aftonbladet – 11 september 1858, sida 2

Beslutet har en ännu större vigt från ekonomisk synpunkt. Man får nemligen ej förgäta, att den af biskopen i Tarbes nedsatta komite icke endast kommer att besluta i ett andligt mål, utan ock öfver dess timliga resultater, hvilka ingalunda äro att förakta. Här är icke allenast fråga om att veta, huruvida det finnes en källa på den plats, der Bernadette sett den heliga jungfrun, utan om vattnet i denna källa antingen blott är enkelt vatten utan kraft, eller om det är undergörande och passande för öfvernaturliga kurer; med andra ord, om det icke har det ringaste värde, ellerom det kan säljas på platsen för fyra öre glaset och försändas:på buteljer kring bela verlden. Komiten kommer sålunda att med ett enda ord bevilja eller vägra departementet Hautes Pyrenes skapandet af en betydande och vinstgifvande industri, en i sitt slag egen industri, som ej erfordrar några kapitalinsättningar,. som ej vet af någon arbetsbr st eller fristunder, eller arbetaresammahgaddningar, som producerar utan uppehäll och utan kostnad, som lika väl lämpar sig för prohibitivsystemet som för det fria utbytet, som aldrig behöfver söka pgeneralkonseljers biträde till förhöjning af skyddstullar, och som icke fruktar någon utländsk konkurrens; ty engelsmännen, fullt sysselsatta med sina eländiga parlamentsdebatter, sin atlantiska telegraf och dylika bagateller, skicka oss. väl sitt jern, sin bomull, böcker och tidningar, men ingen produkt jemförlig med den, som framgått ur grottan i Lourdes. Man kan således icke emot bättre vetande lättsinnigt förneka, attstiftskomitens beslut är af en stor vigt i ekonomiskt hänseende. Beslutet har äfven en viss politisk vigt, ty om det utfaller till miraklets förmån, så kommer detta att till en viss grad inom denna del af Frankrike rubba jemvigten mellan kyrkans makt och den verldsliga. Tjenarne i en kyrka, till hvars förmån dylika underverk se, skola uppträda såsom helt andra personligheter än de, hvilka konkordatet förutsatt, organiserat och-reglementerat. De komma att utöfva ett helt annat inflytande på befolkningen, och i händelse af konflikt kunna de använda detta inflytande med en vida större verkan än statsrådet och prefekten, till hvilkas biträde aldrig någon himlasyn uppenbarar sig, och som ej förmå besvärja fram annat än gensdarmer, Vi ha nu tillräckligt ådagalagt den vigt, som i flera hänseenden stiftskomitens beslut innebär. Nu ha vi ytterligare att erinra om en sanning, hvilken grefve Morny med billig betoning framhöll för generalkonseljen i Puy de Dome; den nemligen att i Frankrike ingenting af vigt kan lagligen ske utan administrationens på förhand dertill gifna tillstånd, -Om män nu, som grefve Morny ganska riktigt anmärkt, iche får vända om en sten eller upptaga en brunn utan myndigheternas tillstånd, så lärer man väl ännu mindåre kunna utan deras samtycke konstatera ett underverk och grundlägga en vallfartsort. fivar och en som befättåt sig med religiösa angelägenheter, och särskilt med frågan om öppnandet af protestantiska kyrkor eller skolor, vet ganska väl, att administrationen icke eger blott ett medel, utan tio, icke en lagparagraf, utan -20 till 30, som tillförsäkra densamma en. obegränsad makt i dessa ärenden. Tarbeskomitens sammanträden kunna förekommas eller upplösas på hundrade sätt, enligt konkordatet, enligt strafflagen, enligt 1834 års lag, enligt dekretet i Februari 1852, genom centralmyndigheten, genom den municipala myndigheten, genom alla upptänkliga myndigheter. — Ytterligare kan komitens beslut, sedan det väl en gång blifvit fattadt, de facto tillintetgöras, derigenom att den admi-. nvistrativa myndigheten lagligen motsätter sig uppförandet af ett kapell: eller det undergörande vattnets afsättning. Samma myndighet kan förbjuda och låta örskiniera alla samlingar och lagsöka tillställarne, äfven i det fall, att ibland dessa skulle ha förirrat sig någon öfvernaturlig person. Denna administrationens rätt, hvilken tyvärr icke daterar sig från den nya regimen och som hertigen af Broglie så vältaligt bekämpade inom pärskammaren, är obestridlig... Protestanterna, hvilka otaliga gånger varit invecklade i och tappat dessa slags rättegångar, veta det bättre än någon annan. Hvart vilja vi väl nu komma med framställandet af denna preventiva rätt hos administrationen? Har det väl skett för att uppmana henne att begagna densamma? Gud bevare oss derifrån. Vi äro anhängare af mirakelfriheten, likasom af mången annan frihet, och vi vilja ej ta den ifrån någon menniska. Vi ha ingenting emot att man på kyrklig väg konstaterar detta nya mirakel, och vi skola med nöje höra Univers, i trots af dess afsky för de klassiska författarne, upprepa: im redit et Virgo, redeunt Saturnia regna. Men vi vilja att alla må tillgodonjuta denna mirakelfrihet, och då katolikerna nu kunna deraf göra ett sådant bruk, så önska viijemlikhetens, om ej i frihetens namn, att det må medgifvas dissenters att med samma rätt njuta deraf. Hvem skulle väl Här kunna på förhand beskrifva Univers munterhet öfver ett -lylikt. förslag? Huru! Protestanter skulle göra anspråk på rättigheten att göra underverk? Och hyad skulle väl de göra med en ådan rätt? Hvad skulle den heliga jungfrun öra i deras kyrkor, der hon icke ens tillbörligen dyrkas? Och hvilka taflor kunna väl svettas blod, då de icke ens der ha några :aHor? Underverk! ; ; ; Protestanterna göra visserligen icke anspråk på dessa slags underverk. . De vilja ej göra mer än ett enda. men de äro ihärdiga att vilia