Aftonbladet – 9 september 1858, sida 3

porterande till Athen på åsnerygg befanns utgöra precist tre fjerdedelar i värde af hvad åsnan bar, så att, i fall säljaren under hemvägen icke var i tillfälle att begå något litet röf: veri, så gjotce han förlust på sin färd: Bönderna: omkring Athen bruka hu kärror, och under de nuvarande höga spanmålspriserna lyckas de göra fördelaktiga affärer: Denna vinter här styrelsen bemödat sig att göra något till afhjelpande af nämde olägenheter; män hör tålas om vägar till Chaleis, till Corinth och apdra ställen: En ingeniör har blifvit efterskrifven; från Frankrike emot ett arfvode af 22.000 francs om året, oaktadt det finnes en mängd af grekiska ingeniörer utan sysselsättning. En stor summa har redan blifvit upptagen genom särskilt beskattning, men allt hvad söm hittills blifvit uträttadt dermed är att några få gator i Athen blifvit utlagda. Men — vänta icke för mycket af oss, säga grekerna. : En tysk botanist, som jag tror Frats, har yttrat ett ganska bestämdt omdöme, att Greklands förlorade skogar aldrig kunna återställas, och att landet följaktligen måste förblifvå förtorkadt och ofruktbart. Denna åsigt måste jag helt och hållet bestrida. Det är sant att hela Grekland hvilar på ett lager af blå kalksten, som på somliga ställen öfvergår till marmor, och de kullar, som blifvit beröfvade sin skog, äro så nakna och torra som Moabs berg. Hymettus synes Hopplöst kalt, och äfven Parnes gömmer endast några återstående tallar i djupet af sina vilda bergsskrefvor. Likväl skulle den minsta uppmuntran ånyo kläda dessa sterila kullar i grönska. Ett exempel på följden af att helt simpelt låta bergen vara i fred kan man sei Ocnceiska passet, emellan Citheeron och Parnes. Här ba bönderna under några är ej tillåtits att röra de unga tallarne, och höjderna äro au gröna och bevuxnå ända upp till toppen. Skogshushållning, så som den tillämpas i Tyskland, är en okänd sak. Uppsyningsträn och andra skogsbetjente hafva blifvit tillsatta och omkring 200,000 drakmer af inkomsterna åtgå för detta ändamål, men det enda som åstadkommits är att bönderna nu betala för terpentintappningen, under det. de förut togo den för intet. Om en grekisk bergsbo behöfver litet ved, så hugger han hellre ner tjugo små telningar, än han tröttar sig med att fälla ett träd som är fullväxt, Fubia, som rörut var betäckt med förträfflig skog, hvimlande af rådjur, blir snart skoglöst, och dalarne emellån bergen, som förut blefvo ymnigt och regelbundet vattnade, lida nu ömsom af öfversvämningar och torka. Ved såldes förliden Vinter i Athen till en cent marken, medan de stora ekskogarne i Doris och Elis äro fulla af nedfallna träd, som ligga och förruttna. Öfver Hela landet ser man ädla träd, som af okynne blifvit afbarkade, och detta äfven djupt in i i skogarne, hvarest de aldrig blifva fälda. Det ser ut som om fölket funne ett särdeles höje i förstörelse. En egare af stora landsträckor på Eubeea berättade mig, att då han under sitt Äfverinseende lät fälla tallar på sin skog och illsade arbetarne att omsorgsfullt akta de unga äden från att skadas under fällningen, skrattade folket rent ut och sade honom, att han vore en narr. De små träden och buskarne, sade de, duga ej till någonting annat än bränsle, och det vore ingen skada i att förstöra dem alla. På de ställen, der skogen, åtminstone till en del, blifvit skonad, finnas källor och strömmar hela året om. Alpbeus och Eurctas nnderhållas hela sommaren af Arkadiens ekbevuxna kullar, men i det skoglösa Attica förtorka Cephissus och Tlissus innan de uppnå bafvet. T Jordbruket är, såsom jag förut anmärkt, i i det mest outvecklade tillstånd. Jag har vid noggranna -efterforskningar erfarit att femtonde kornet anses vara en rik skörd, och öfverbufvud :kan den ej beräknas högre än åttonde kornet. Jorden gödes icke, utan hemtar s:g enlast något genöm cirkulationsbruk. Den upps plöjes endast två eller tre tum djupt med en antediluviansk plog, och sedan än en gång tvärt öfver de första fårorna, så att marken skäres i små rutor eller tärningar. Derpå sättr jordbrukaren sig i ro och väntar med korslagda händer på regn, som skall upplösa dessa små tärningar, så att han kan utså. sin säd. Ibland kommer en öfversvämning och bortsköljer dem allesammans innan de hunnit upplösas, och lemnar endast de hieroglyfiska märken, som plogbillen intrygkt i den hårda ytan under matjorden. : Greklands öfriga stapelprodukter, olja, silke, korinter och vin, äro lättare att odla och deras afkastning är derigenom större. Vinstockarne skäras på våren, jorden uppgräfves och kupas omkring stammarne samt uppluckras välj hvarefter de lemnas åt. sitt öde. Olivoch; mullbärsträden planteras, och detta är allt. Produktionen af silke och korinter ökas långsamt men jemt, och antalet af olivträd, som 1833 var 700,000, stiger. nu till 2;400;000. Oaktadt denna skehbåra tillväxt, . är landet likväl, fattigare . nu. än under fitkiska väldet. Den, lilla; provinsen Achaia. afkastade ensamt under medeltiden större inkomst. åt de latinska furstarne, än nu hela konungariket Grekländ. Verkliga förhållandet är, att landet är fattigt emedan utvecklingen, af dess naturliga till erngar, blifvit. högst skamligt! försammat in omständir het, : som kanske mer än något annat återhåller denna utveckling, är de grekiska jordbrukarnes religiösa sömnaktighet. En lära, som bestämmer hälften af årets dagar till helgonfester, på hvilka det är syndigt tt vorketlkiln ort. ovh otn able ms