Aftonbladet – 9 september 1858, sida 3

Ack, min vän, historien om henne (ban pekade:på porträttet) när en af dessa Frglign hvardagsdramer, som spelas hvarje dag:oc som; om man en enda gång med eftertanka tänkte derpå, skulle kunna pressa fårar ur våra ögon. — Se huru skön hon är; hvilken gloria af . oskuld och renhet omstrålar icke denna panna; huru friskt le icke dessa läppar, och--likväl. do, hon i-blomman af denna fägring, ännu i lifvets fulla Vår. — Baronen tryckte båda händerna för. ögonen, likasom för att undfly Bynen och sina minnen. Ög Grefven gick fram. och: tillbaka i: galleriet, rökande sin cigarr. — En lång tystnad hade; uppstått. Baronen bröt den: Men. lemnom det. förflutna, vid. minaret deraf känner jag ånyo. denna. vilda smärta, som var nära att beröfva mig förståndet. Det var således kon, som verkade den fösändring, hvilken med dig od som förvandlade dig ifrån en glad ochlättsinnig ung many, till denna liknöjda och slöa varelse du några år varit.o Tyst! mitt onda samvete var det.p Åter inträffade en paus. Denna: gå: , grefven till, ordet, i det han fattade baranensarm och yttrade: Låt oss gå ned i parken. Morgonluften: skall göra dig godt och förjaga det förfutnas mörka skuggor., De: gingo ned i parken. Fröken von Krug är verkligen en utmärkt vacker flicka, ehuru : något stel och kanske: något enfaldig.; började grefven. Hon är mycket stel, och ännu mera fu. fen, men detta är en följd af modrens -yppfostringssätt. Huru -vill du flickan ska sl vå, då hon knappast vågat tänka, än-mir;dre: tala eller. .händla, utan att först se 8 modrens ögon hvad hon fick lof att säga iller göra? (Forts. följer,