Aftonbladet – 8 september 1858, sida 3

18 fots bredd och 6 fots höjd, dels för att Ttillföra luft till. eldstäderna och dels för att jupptaga den nedfallande askan. Hvarje degel I beräknas dagligen lemna 1 centner och således hvarje ugn 2 centner gjutstål; man skall derföre vara i stånd att dagligen på 12 timmars arbete producera 20 tons, veckligen på 3 dagars arbete 100 tons och årligen 5006 ons gjutstål; vid oafbrutet arbete är lätt att .uppdrifva tillverkningen till: dubbla. beloppet. Hela anläggningskostnaden för stålhyttan är beräknad till 6800 pund sterling. Bolaget har redan utsigt till obegränsad afsättning af det nya stålet efter ett pris af 235 pr ton. eller ungefär 75 rdr rmt pr skep? pund. Man har för afsigt att af gjutstål tillverka jernvägsskenor, hjulskenor, lokomotivaxlar, och redan förefinnes härå betydlig efterfrågan. Bolaget säljer licenser till dem. som vilja begagna sig af Uchatii metod. Spencer och Son, stålfabrikanter i Sheffield, ha redan köpt en sådan för en summa af 3000 och dertill en bestämd afgift för hvarje ton under patenttiden fillverkadt stål. Nämde Shefbelds :hus. säges ha emottagit beställning af mera än: 3000 tons för engelska jernoch stålmanufakturer, och man ämnat begagna Uchatii stål, för dess billighet, till många bruk, hvartill smidt jern hittills varit användt. Bland utländska reqvirenter befinnes ock Krupp i Eksen, som tänker införa metoden vid sina verkstäder och fördensskull gjort en profbeställning af flera gjutstålsblock till axlar. Med anledning af den lysande framgång Uchatii stål lyekats vinna i England, väcktes äfven fransmännens uppmärksamhet å metoden. Societe des Ingenieurs civils lät anställa en undersökning af den nya uppfinningen, och ehuruväl smältningarne icke företogos i någon stor skala, tillerkändes Uchatius ett obestridt företräde framför Bessemer, du Mollay och Fontaine. Firman societe Uchatiusn. som köpt patentet för Frankrike och sedan medlet af Maj 1857 eger ett etablissement vid Precy, meddelar koncessioner på följande vilkor: -1I:o en kontant summa af :50,000 francs; 2:o en afgift af 50 till 100 francs för hvarje ton under patenttiden tillverkadt stål, med förbindelse att årligen tillverka ett visst minimibelopp: Uchätii stål låter använda sig till alla de bruk, hvartill, gjutstålbegagnas, Saynor och Son i Newcastle fabricera deraf filar, som öfverträffa Sheffieldsbästa. -Man har ock: al Uchatii stål förfärdigat alla möjliga verktyg, så väl för träds som för metalls förarbetning; likaledes alla sorter skärverktyg, rakknifvar, pennknifvar m. m. Men det mål, som de engelska och franiska bolagen söka uppnå, är att : möjliggöra: stålets användning i en mycket vidsträcktare skala, än hittills, så att deraf med fördel skall kunna tillverkås jernvägsskenor, hjulskenor, axlar, -stora mäskinstycken, plåt, eldstäder för lokomotiver och pannorm. m., och vid betraktande af den billiga tillverkningskostnaden kän ej betviflas, att -de: ju skola lyckas i: sina bemödanden. I November 1856 lät det: engelska bolaget nedlägga en 18 fots lång skena af Uchatii stål vid Derby station på ett ställe, der en ovanligt stor vagntrafik eger rum; man kan ännu icke (i Mars 1858) märka någon nötning å den, medan på samma ställe med vanliga skenor hvar 5:te vecka nya måste: nedläggas i stället för de gamla. Bland produkter af. Uchatii stål befinnes ock en 28 fot lång helvalsad: broskena. Det råa: gjutstålet, fyrkantigt och omkrifig 4 fot långt, brägtes. utan föregången smidning, direkte under valsen. — Med ett ord, man kan icke förutse, hvilken betydelse eller hvilken framtid stålindustrien : torde erhålla, då -en gång Ubchatii metod blir allmänt införd. Det billiga priset å Uchatii stål medgifver att till många bruk använda stål i stället för jern. Det är redan möjligt att nedsätta stålpriset med mera än 30 procent, och fabrikanten skall ändå skörda en betydlig vinst. Tillverkningskostnaden för 1000 kilos Uchatii gjutstål anslås, som följer: I England. I Frankrike. 950 kilos. kornadt tackjern............... 170. 200. 200 pulveriserad ÖRA BART 10. 3000 cokes 170. Deglar........... 40. Arbetslön. 70. Utsmidning valsning till gröfre dimenSIONET) seen tern 80. 100. Andra omkostnader..... 20. 18. Summa francs 447. 608. I. Frankrike torde emellertid en reduktion i tillverkningskostnaden: framdeles: vara möjlig, medan man i England redan är vid gränsen för den ytterstå billighet! ett svenskt skålpund Uchatii gjutstål kostar nemligen der omkring femton öre rmt i tillverkning. Det synes, ått franska stålindustrien aldrig skall kunna täfla i pris med den engelska; deremot torde en gång. Österrike, . med. sin tillgång på malm och stenkol, möjligen komma att konkurrera med. England. Sverge, som i rikt mått eger alla elemen-. ter, för en stålindustri, kan ej med likgiltighet åse den stora hvälfning, som mr försig1 går. Vi böra gifva aktpå tidens tecken. mtstål är lösen: Och det mononbol. som