Aftonbladet – 6 september 1858, sida 2

2 H UFWADET WINE (CA OD SOPt. I Fredsslutet med Kina utgör naturligtvis ännu: agens stora evenement. Ännu har man icke hållit detaljuppgifter rörande fredsvilkoren ; . en den första öfver Petersburg gångna .un-. errättelsen har emellertid i någon mån blift kompletterad eller åtminstone bekräftad) nom en till Paris ingången officiel depesch. Den depescih, hvarigenom baron Gros un-!errättade framske utrikes ministern om fredsutet. med J.na, är daterad Tient-Sien den 191 stl. Juni och lyder fullständigt som följer: Cejsarens iönskningar i afseende å Kina hafva itt i fullbordan. Detta omätliga rike öppnar g för kristendomen och-nästan helt och k,å1t för Vesterns handel och industri, Våra plomatisk a agenter kunna tidtals wistas i eking, våra missionärer ha tillträd.e allestäes. Ett känesiskt sändebud skall begifva sig 1. Paris. Missionären Chapdelaines mördare all strajTas; Pekingstidningen skall tillkännafva detta. Lagarne mot kristendomen skola skaffas, Alla dessa förbindelser hafva de ejserliga komissarierna, ingått och till en del ed sitt sigill bekräftat. Frankrike och Engund erhålla de mer omfattande medgifvanen. — Af denna depesch finner man, att ke, såsom mar, trott, hela Kina blifvit upptet för: hanör sl och industrien, utan att detta pplåtande endast varit presque entiere,. Viare ser ma n, att franska och engelska sändeuden icke lyckats genomdrifva hufvudvilkoet, en st digvarande diplomatisk beskickning Peking, samt kinesiska beskickningar i Lonon OC) Paris, utan måst åtnöja sig med ett iplor gatiskt undant gssystem. Slutligen måer nan finna det öfverraskande, att icke alla eF sa vilkor, utan endast en del af dem (en 7 utie) blifvit stadfästade med de kejserliga sommissariernes sigill. Denna depesch har emellertid i Paris förnyat det gynsamma intryck, som fredsunderrättelsen först framkallade, Det är visserligen åtskilliga punkter, som tarfva en närmare utveckling; men det hota synes dock vara särdeles förmånligt för Europas moraliska och materiella intressen. . Kina har blifvit öppnadt för den krirtna civilisationens idger; denna skall intränga dit medsina hjelpkällor och välgerningar, såvida man strängt handhafver fredsvilkorens uppfyllande och de europeiska makterna hålla tillsammans för att bevaka sina intressen. Times uttalar sig uti.en artikel på följande sätt rörande de uppgifter om fredsslutet, som hittills blifvit bekantgjorda: Om vi ej hyste stort förtroende till lord Elgins fasthet och talang, så skulle. de olika upplagorna af den ryska depeschen förorsaka oss någon oro. Såsom ordspråket säger skall man icke prisa någon lycklig före hans död, och vi vilja ingalunda lyckönska lord-Elgin till hans framgång förr än vi läst hans fördrag. Den auktoriserade upplagan af den nyss genom ryska regeringen i Petersburg offentliggjorda depeschen afviker i flera väsentliga punkter från franska regeringens depesch, och gör oss mer än någonsin lystna efter engelska underrättelser. Ryssarne och amerikanarne, hvilkas hållning i hänseende till de krigiska tilldrägelserna var så föga värdig, hafva vunnit en belöning för den beställsamma ifver, hvarmed: de uppträdde såsom mellankommande parter; under det de-ensamt hade engelsmännens och fransmännens stridskrafter att tacka för att kinesarne öfverhufvud fördrogo deras närvaro, erhöllo de för sina i viss mån betjentaktiga bemödanden ett fördrag till belöning: Huru långt dessa så beredvilligt gjorda medgifvanden gå, veta vi ännu ieke. Också ligger ej synnerligt stor vigt derpå; ty England och Frankrike i förening äro för starka, att de skulle låta en mellanman ställa sig i vägen för dem. Men den i sin vanmäktiga lilla ångare på Peiho medgörliga ryssen har i norden varit en rytande tiger. Det synes som om på någon dag i Maj månad, hvilken sällsamt nog icke angifves uti Petersburgertidningens artikel (Invaliden uppgifver den 16 (28) Maj såsom fördragets datum) general Murawiew, obebindrad af en dylik närgången kooperation. som den, hvårmed grefve Putiatin för närvarande besvärar lord Elgin, träffat en någorlunda vigtig öfverenskommelse med hof: vet i Peking. Före fördraget hade en hög bergskedja, belägen omkring 500 engelske mil norr: om Amurs sydliga krökning, bil: dat gränsen mellan kinesiska Mongolie och Siberien. Genom militäriska operationer hvarom föga kommit till Europas kännedon och om hvilka vi endast inhemtat någor upplysning uti Pekings tidning, på de ställer der den ordar om förfärdigande af vapen oc krut, för att motstå barbarernas infall uti Mon goliet, hafva ryssarne besatt hela den mellar bergen och floden Amur belägna landsträckan Vi måste tillstå, att vår kännedom om dett: områdes vigt -såsom koloni och basis för vi dare inkräktning är ganska bristfällig. Hvac värde detta störa stycke land af kinesiska Mon goliet än må ega, så är det dock eröfradt mec våld och sedan afträdt genom ett fördrag Vi kunna ganska väl förstå, att det ej ligge! i Rysslands intresse att se europeiska sände bud i Peking eller dervarande hof i närmar beröring med europeiska makter. Huruvid: det möjligen för oss skulle vara. en förde att behandla det ålderdomsbräckliga kejsar riket såsom ett annat Turkiet och göra -t försök att fördröja dess upplösning, är e fråga, som vi här ej vilja afbandla; Me det kan ej vara fullkomligt likgiltigt at inhemta kännedom om gången af de rysk inkräktningarne och den ryskadiploma tiens beteende i dessa aflägsna trakter. De VETE RETRIEVER ERAN AA OR och tänk: jag är icke rik såsom Albertine derföre kan jag icke i min klädsel täfla me