Aftonbladet – 4 september 1858, sida 3

bjudit hit den unga doktorn. Icke lärer du ha gjort det för att roa mamma, som just icke ser så alldeles belåten ut med att få huset fullt af frälse och ofrälse folk. Jag har gjort det, för att göra Ström en tjenst; och nu tiger du, pratmakerska, och går att hjelpa mamma. Ska ske, herr major, svarade Jenny, och gjorde ställningssteg, hvarefter hon sprang ut med modren. Arvid följde henne, deklamerande: Snart är jag på mitt tjugofemte, Och som jag är ful derjemte, Lär jag väl evigt bli mamisell. Nej, se den glädjen får du aldrig, emedan jag är fröken, utropade Jenny och vände sig om. För öfrigt har jag satt mig i sinnet att icke dö ogift. Icke? Och om ingen vill ha dig, hvilket är mycket sannolikt? ; Åh, sörj icke för det; när det blir skottår, ger jag mig ut och friar. .Jenny utropade modren, somredan hunnit upp i andra våningen. Här är jag, mamma; med några lätta språng var hon uppför trappan. Och jag med, utropade Arvid, som följde henne. Kära barn, nu är det brådtom, och icke går det an att I hållen på med ert barnsliga skämt. Jenny skall hjelpa mig,, sade modren: ER jag skall hjelpa Jenny, menade Arvid. Nej, du går ned, för eljest blir det bara lek af. v Mamma, jag skall sätta upp gardinerna, och det skall gå som en dans; hit med stegen! Vår långbenta kadett satte stegen i ordning och fattade tag i gardinerna. . Herre Gud, Arvid, mina gardiner blifva ju alldeles förstördan, utropade majorskan för