Aftonbladet – 1 september 1858, sida 3

att det blifvit kort i halmen och förtorkadt på skarpa ställen. Under skördetiden inträffade dessutom det missödet, att ihållande svåra åskväder förorsakade stor skada på hvetet; som börjat mälta och blifvit svart i halmen: Föga öfver en tredjedel hade undgått denna otur och inkommit friskt och torrt. Följden häraf blir, att denna spanmålssort skall under årets lopp blifva sällsynt och stiga ännu mera i pris än hittills. Men derjemte måste priset högligen variera, då det nu redan visar sig att god vara betalas med 4 thaler och mera pr scheffel, medan dålig endast betingar halfva priset. Härtill kommer ytterligare, att skörd2ns belopp, äfven om den varit oskadd, skulle lemnat föga öfver behofvet, hvilket sålunda icke på längt när blir betäckt. Rågen åter har allmänt gifvit en medelskörd och skulle gått deröfver, om icke på betydande sträckor säden förtorkat innan kornen blifvit matade. Dock är skörden fullt tillräcklig för behofvet (andra berättelser försäkra motsatsen), hvartill kommer en utmärkt godhet. Skulle han således icke -nödgas fylla bristen af andra sädesslag, skulle vi till och med få öfverskott på råg, men nu blir han åtminstone den till priset billigaste, såsom re dan nu är fallet. Han har inkommit torr, utom i bergstrakten, der en stor del förderfvats. men hvilket icke har inflytande på det hela. Värst är förhållandet med kornet, som i allmänhet fullkomligt misslyckats. Om vi sammanställa uppgifterna, finna vi åtminstone 10 jemmerfulla mot en hugnerik. På flera ställen anser man sig icke ens få utsädet igen och detta förderfvadt af regn. Härtill. kommer den i år särdeles bedröfliga omständigheten. att äfven halmen blifvit förstörd och har föga värde som foder. Något bättre är förhållandet med hafran, helst regnet kommit honom till godo, särdeles i bergstrakterna, der han så repat sig att man väntar en medelmåttigt god skörd. Årter och vicker deremot gifva knappt en half skörd. Lupinerna åter räddades af regnet, om de än blifva korta i strået. Likväl odlas de endast i Tyskland och hafva först nu börjat blifva kända i Polen; En om än klen hjelp skall i Polen och Schlesien erhållas af hirs och bohvete, som lofva riklig skörd. Sistnämda sädesslag odlas till temlig betydenhet i torra trakter och har dessutom i år särdeles vunnit i kredit såsom foderväxt bland blandfoder. Ännu fästas stora förhoppningar vid potatesen, ehuru -från flera håll ingå berättelser om sjukdomen. Den torde dock icke blifva farlig och -har hittills endast träffat potateskålen. Snarare kunde man frukta att rotknölsbildningen blifver klen, och att plantan växer mest i kålen. Emellertid beror på utfallet af potatesskörden -spanmålsslagens pris i hufvudsaklig mån, och så länge viicke ega full visshet om den förra, skola priserna blifva omvexlande, emedan spekulationen icke har något fast att bygga på. Blir väderlekens karakter mera torr än våt och håller sig temperaturen ännu en månad lika varm som hittills, så torde man kunna räkna på en skörd, som icke ger förra årets efter, ja öfverträffar den. Låtom oss nu genomgå de särskilta länderna. Tyskland 1i-hela sitt omfång har icke fått full medelskörd och af flera sorter icke ens half sådan. Om icke gamla förråder och tillförsel utifrån komma till, är dess totalbehof icke fullständigt betäckt. — Konungariket Preussen och storhertigdömet Posen, som drifva betydlig export, skola i år göra detta i vida mindre mån, —: Konungariket Polen har icke att frukta någon brist, utan kan fasthellre lemna betydliga qvantiteter till Schlesien. — Från Ryssland lyda berättelserna olika, men i allmänhet omtalas ingen riklig skörd. — Från Ungera kan man säga detsamma, men i allt fall kan detta rika land, trots sin ickerika skörd, lemna mycket till Tyskland. — I IFrankrike har skörden långtifrån utfallit så riklig, som man behagat förut påstå. — Öfver resultatet i England är man ännu icke ense. De mycket vacklande priserna, som visa mera: böjelse. till fall än stigande (2), antyda att äringen icke varit dålig. — Från Amerika låter det godt. Det tyckes således som om Jlandtbrukarne i Tyskland skulle vara värst deran och att mån: gen af dem måste köpa säd i stället för att kunna sälja. Dertill kommer: den ringa inkomsten af ladugården till följd af foderbristen.