Aftonbladet – 24 augusti 1858, sida 2

Georgianskan låtsade upphöja till skyarne det storsinnade i dessa tänkesätt; hon beklagade likväl ironiskt sin olägliga ungdom och visade sig beredd att söka sin lycka på annat håll, 1 hopp att paschan ville visa henne den godheten och afyttra henne till någon husbonde, som hade mera fördragsamhet med hennes fattiga sjutton år. Jag känner mer än en vesterländning, som skulle låtit sin gamla maka mer eller mindre dyrt umgälla förödmjukelsen att nödgas höra ett sådant språk; men har jag ej nämt mer än en gång, att turkarne äro det af fåfänga minst anstuckna folk i verlden? Jag tillåter mig upprepa, att jag i denna fullkomliga brist på fåfänga finner någonting ganska älskvärdt; och den gamle paschans gamla gemål var utan tvifvel af samma tanka. Det var strax efter denna husliga rådplägning som paschan upptäckte det enda passande botemedlet mot Osmans tungsinthet, Han talade genast derom med Osman sjelf; och dagen var ej tilländalupen, innan den vackra slafvinnan var till allmän tillfredsställelse förlofvad med den unge bejen. Georplanskan Nafiz öfvergick väl ur en paschas arem till en underordnad embetsmans harem; men hon steg vid detta tillfälle från slafvinna till fru, Paschan lyckönskade sig öfver den återstälda husfreden; storfrun (så kallas en laglig turkisk gemål) såg sig befriad från en tvedrägtsande, som varit på en gång hennes rival och hennes fiende; och Osman, som fattat vedervilja för sin äldre familj, kände sig likasom pånyttfödd genom det lif af tvångslös kärlek, som han tyckte så mycket om. Paschan utförde sin sak väl och hans gemål bistod honom ädelmodigt. Nafiz6 förmäldes med Osman såsom hans gynnares fosterdotter, en titel, som betryggade bruden om rang ibland brudgummens förra lagliga