Aftonbladet – 23 augusti 1858, sida 2

gods hade den en oupphunnen hastighet i genomm skäring af blockar — och afverkade 200 tolfter timI m mer och deröfver i veckau. — Inbergningen af rågarne kan nu anses slutad. Den har varit gynnad af vackert väder på de senare dagarne, men förlidna veckan var regnig, hvarigenom rågen på många stäl-) ta len blifvit något grodd. I allmänhet synes den ejlsa gifva så rik skörd som man hoppats, troligen en följd I de af den starka torkan under Juni månad, då rågen, särdeles på högländtare ställen och sandjord, för hårdt k tvingades. Högrödan är jemväl inbergad; och torde f man få antaga att den kan beräknas till fullt medelre måttig skörd. ar — Ryska beskickningen i Stockholm tilld kännagifver att fartyg, cestinerade till rysk hamn d vid Östersjön eller Finska viken och kommande från ) Dt Barbäreskstaterna, Syrien, Egypten, Gibraltar och Ög Malta, iskola, enligt af svenska regeriugen gjordt medgt gifvande, undergå karantän vid svenska karantänsorten Känsö. v — Vid den 19 dennes hållet sammanträde fö blef Visby Filialbank konstituerad. Till direktörer yi utvaldes: Majoren Asplund, konsulerna Cramer och Enequist, häradshöfdingen Strussenfelt, kapten KylEz lander, handlanden Waller och konsul Arveson. Aktiesk teckningen fortgår ännu. få — De spärrningsåtgärder, som myndigheterna på Malta och i Egypten ansett sig böra j? vidtaga i anledning af pestens utbrott i Ben: gazi och hvilka redan visa sin störande inverkan på handelsrörelsen till. och från Ost-8 indien, ge Times anledning att ånyo påyrka karantänsväsendets fullkomliga afskaffande och undanrödjande af orsakerna till pesten i de af denna farsot periodiskt hemsökta trakterna. Vi meddela här följande korta utdrag ur artikeln till en liten väckelse för slumrande vederbörande i en viss stor stad; som ligger oss närmare än Medelhafsstäderna. Den nyare vetenskapen här klart och tydligt bevisat, att faran för pesten icke: blott 3 ligger i dess e enskap att sprida smittan, utan fastmer i mottagligheten för densamma hos den plats, dit smittan fortplantas. . En stad med bristfälliga afloppskanaler, otillräcklig jP luftvexling och mycken smuts erbjuder genast hvarje farsot, af hvilken den får besök, ett varaktigt hemvist; sjukdomen finner en beslägtad atmosfer, som sannolikt inom kort af sig sjelf skulle hafva alstrat den miasma, som hon begärligt insuper i sig. En dylik: fc plats kan möjligen genom sträng karantän be5 varas för ct: slags farsot, men dock endast för att blifva ett försvarslöst offer för en annan. l Undanskaffar man deremot smutsen, håller hand om renlighet och luftvexling, öppnar fritt spelrum för luft och vatten, så blir den dödliga ty farsoten oskadlig och tynar bort af brist påj!t för densamma lämplig näring. Vi våga påstå, 2 att staden Marseille löper långt större fara af tillståndet i sin hamn med stillastående vatten än af alla farsoter, som härjat midt ibland medelhafsstädernas stinkande smuts. —— — Enligt telegrafunderrättelser från Lon-st don går telegraferingen mellan Valentia i Irland och Newfoundland obehindradt. Det telegram, som innehöll drottning Victorias g helsning till Förenta Staternas president Bu-ld chanan, bestod af 99 ord och befordrades den 2 16 dennes: på 67 minuter. Ettannattelegram,h som afsändes från Newyork och bestod af 38 ord, inträffade i Valentia efter 22 minuters , förlopp. Då emellertid uppgifterna i tidnin-p garne om de efter telegrafkabelns lyckade nedläggning gjorda telegraferingsförsöken hafva o :arit något dunkla, torde följande af en tysk tidning meddelade förklaringar icke sakna intresse. så Trådens nedläggning har lyckats, säger v: tidningen, och medelst den elektriska strömm men kan man gifva tecken åt ömse håll; men för verklig telegrafering måste äfven telegraferingsinstrumenter uppsättas, och med sådana göras just försök. För att få ett tydligt be-lgi grepp om dessa försöks närvarande ståndpunkt, är det nödigt att veta följande: Om man sätli ter upp en magnetnål likasom i en kompass, på så att den kän vrida sig åt alla sidor, så vänder sig nålen, såsom bekant är, med ena spetsen mot norr och med den andra åt söder. m Låter man nu en elektrisk ström gå omkring 8 denna nål, så svänger den, allt efter ström-v mens riktning, åt den ena eller andra sidan och återtager icke sitt förra läge förr, än då h strömmen afbrytes. Medelst en dylik nål kunna N anska väl tecken gifvas från den ena ändan !a af kabeln till den andra, och detta sker nuM oafbrutet, ett bevis på att kabeln är god och a! i ordning. Genom flera dylika tecken kan li äfven alfabetet telegraferas, och följaktligen !S skulle man också redan kunna befordra helal telegram. Men en sådan, fullkomligt fritt ft sväfvande nål, hvilken endast genom magnest tismen återtager sin förra ställning, så snart fo den elektriska strömmen icke längre verkar lå på honom, svänger för länge af och an, inli nan han stannar fullkomligt stilla och gör!li ett nytt tecken möjligt, och följaktligen er-)1 fordras det en ganska lånb tid, för att te-d: legrafera ett helt ord. Nu har man väl G i England för mindre sträckor begagnat nålR telegrafer, af samma beskaffenhet som de, ål hvilka två lärda tyskar, Gauss och Weber, d redan för 25 år sedan uppstälde i Göttingen. 2 På dessa instrumenter stanna nålarne temligen Pi hastigt, och de medgifva en snabb telegrafe!c ring; men de erfordra starka strömmar, ochP: på en så stor längd som den atlantiska kabelns ) m äro de derföre icke användbara. De instruft menter, som man nu uppsätter på den atlan-k tiska kabelns ändpunkter, äro icke sväfvande st magnetnålar, utan de likna våra nu allmänt st brukliga apparater, i hvilka jern genom den de elektriska strömmen göres magnetiskt, hvilket li, dock genast förlorar sin magnetism, så snartat strömmen upphör. Då man på senaste tiden je) gjort ganska vackra uppfinningar att med yt-1P: terst svaga strömmar frambringa tillräcklig st TR nn säs smsa hon ännu egde qvar af sin gemåls kärlek?Sl Borde hon låta den beröfvas sig utan att sökah a RAD RR RAR LTR 1