Aftonbladet – 21 augusti 1858, sida 2

STOCEHOLM den 21 Aug. Med afseende på hufvudstadens :valberättigade invånares sammanträde inför magistraten nästa onsdag finnas många i den of fentliga diskussionen hittills föga berörda punkdter som förtjena. uppmärksambet. Vi vilja för dagen nämna blott dessa: a) hvilka äro jaf magistraten till sammanträdet kallade och hvilka borde hafva blifvit kallade? 5) Huru skola de handla, som, genom magistratens åtgärd att utesluta dem från förteckningarne, icke komma i tillfälle att utöfva inflytande på besluten? c) Huru skola de handla, hvilka lagligen och enligt magistratens beslut komma att deltaga i förhandlingarne, för att afstänga från inflytande på beslutet dessa, hvilka magistraten utan stöd af grundlagen uppfört på förteckningarne öfver de valberättigade? d) Huru skola, i händelse af meningsskiljaktighet, besluten fattas? Och till sist e) hvilka beslut böra fattas? å Dessa vigtiga frågor förtjena, som sagdt, all uppmärksamhet, och vi uttala våra åsigter om dem i den ordning de här blifvit uppstälda. Magistratens kungörelse kallar uttryckligen de, jemlikt riksdagsordningens 14 , till deltagande i öfverläggning, angående ny valordning för Stockholms stad, berättigade bland Stockholms invånare, och riksdagsordningens 14 S, hvilken icke talar om dem, som ega öfverlägga om valsättet, utmärker såsom berättigade att öfrverenskomma om valsättets förändring stads valberätigade wmvånare eller ock en eller fl:re klasser bland dem. Magistratens mening lärer naturligtvis hafva varit att kalla dem, som äro enligt ifrågavarande grundlagsparagraf berättigade att öfverenskomma om valsättets förändring; ty från att öfverlägga, om en sådan förändring, att vidtagas under i öfrigt laga former, är ingen svensk utesluten, öfverläggningen må nu ske muntligen, skriftligen eller i tryck, och att magistraten skulle vilja inför sitt bord se Stockholms alla innevånare är väl otroligt. Enligt magistratens kungörelse skulle således stadens enligt 14 R. O. valberättigade innevånare vara kallade till om onsdag. Hvilka äro då enligt ifrågavarande grundlagsparagraf stadens valberättigade innevånare? Dessa äro: 1:0 borgare, 2:0 öfrige idkare af yrken, som till borgerliga näringar räknas, 3:0o egare af hus eller tomt samt egare eller innehafvare, med ständig besittningsrätt, af jord under stadens domvärjo, alla dessa såframt de äro i staden bosatte, och 4:0 stadens magistratspersoner, likväl med undantag för: a) den egare af hus och tomt, eller den egare och innehafvare af stadsjord, som frölseman är eller till presteståndet hörer; 5) gemenskapen vid rikets landtoch sjöförsvar samt allmänna och enskilta verks och korporationers vaktbetjening, eller andre, som med desse jemförlige eller ringare äro; ; e) dem, sont. äro i annans tjenst eller ständiga arbete anstälde, eller daglönare, eller andre dylike, som försörja sig med tillfäljigt arbetes ON orm vvs dy) dem, hvilka endast för sjelfförsörjning ega något yrke utöfva. . Men magistraten har, då den, enligt uppdrag vid sammanträdet den 23 April, upprättat förteckningar, dels uteslutit åtskilliga sådana. som efter vår åsigt om rätta tolkningen af 14 R. O. hafva valrätt, dels uppfört sådana, :som vi anse icke ega sådan.. Då likväl dessa förteckningar måste anses såsom ett uttryck af magistratens åsigt om rätta tolkningen af 14 RB. O., så lärer väl också magistraten med sin kallelse atse inga andra än dem, som äro på förteckningarne uppförda, liksom den väl lärer anse alla dessa vara kallade till samwenträdet samt berättigade att i öfverläggningarne och besluten deltaga. Det vill säga: icke kallade till sammanträdet äro, på grund Taf deras yrken: stadsmäklare, skeppsklarerare, tidningsutgifvare, teaterföreståndare, kommissionärer, båtskeppare, krognäringsidkare, badaremästare, åkare m. fl.; men deremot äro kallade åtskilliga, som enligt 18 R. O. från valrätt äro uteslutna, såsom personer, hvilka äro under förmynderskap stälda, i konkurstillstånd försatta, måhända till och med för nesligt brott straffade, samt några mosaiska trosbekännare. De, som blifvit på förteckningarne uppförda, men enligt grundlagen icke ega valrätt, lära väl sjelfva veta att afhålla sig från sammanträdet; och deras upptagande i längderna är väl till största delen blott en följd deraf,, att vederbörande uppbördstjenstemän, som afgifvit förteckningarne, icke haft officiel kännedom om befintligt hinder för valrättens utöfning, utan att magistraten i brådskan kommit att: härvid fästa någon uppmärksamhet. Detta misstag är således ej af så stor betydenhet, helst hvar och en, som icke styrker sin behörighet, kan förnekas deltaga i förhandlingarne, 1 fall fråga uppstår om hans komÅ petens. Men åeremot är frågan om de uteslutna så el mycket vigtigare. Handelsoch ekonomikol-Hleginm hader såsom bekant, ansett de ofvan . I nämda klasserna, stadsmäklare, skeppsklarerare, tidningsutgifvare ete., idka yrke, som till borgerlig näring räknas, och till följd deraf ega valrätt, men magistraten ST mm en upplysning, som i vit oss medårladr nd 4 den föregående öfverläggJningen hos magistrateri, yttrats till be I förändringen; att i allmänhet KUNNA till or gerliga näringar ej räknas: andra yrken än de; Se? at nn ar förädling af