Aftonbladet – 17 augusti 1858, sida 2

förbigående sagdt kostat 13 millioner francs och som innehåller 400 rum för resande) iordningställer man i detta ögonblick rum för att mottaga en afrikansk kung, som snart skall gästa Paris. Det torde ursäktas mig, att jag icke för ögonblicket kan erinra mig namnet ; på hans rike, men det skall ligga någonstädes bortåt Guldeller Elfenbenskusten, och det. berättas med anspråk på den fullkomligaste tillförlitlighet, att den kungenskall vara mycket snäll och civiliserad, någönting, som gunås icke kan sägas om alla hvita konungar. ) Vid den allmänna politiska apati, som för närvarande råder i Paris, kommet man sannerligen : icke lätt i frestelse att glömma försigtighetens reglor och gifva sig för djupt in uti politiken. Medelklassen, bluserna, alla, till och med journalisterna, undvika vid sam-: språk gerna hvarje ämne, som skulle kunna stå i någon beröring med den kejserliga franj ska inre politiken. Detta sker långt mindre j: af försigtighet än af apati. Jag återkommer senare härtill vid några betraktelser öfver den politiska ställningen för ögonblicket. Emellertid har man i närvarande stund ett eklatant bevis på denna stämning uti den fuällkomliga likgiltighet, som bär råder i afseende på de som bäst pågående stora högtidligheterna i Cherbourg. Skulle man döma efter Parisertidningarnes många och långa artiklar om detta evenement, så skulle man föreställa )sig, att man här blott och bart talade härom : och uttömde sig uti funderingar om den mer eller mindre krigiska betydelsen af de Cherbourgska tillställningarne. Långt derifrån. Tidningarne här på platsen uttrycka ingenting, allraminst det som för ögonblicket intresserar eller bekymrar allmänheten; de haka sig endast med glupsk begärlighet fast vid hvarje ämne, som det är dem lofgifvet att behandla. En hop skådelystna, som ha godt om tid och söka förströelse, ha visserligen begagnat sig af det lättade tillfälle, som jernvägsdirektionerna erbjudit för entour till Cherbourg: Men man är här alltför van vid de mångahanda militäriska och till Napoleonskulten hörande spektaklerna,; för att synnerligen bekymra sig om hela saken. De skådepenningar, somfalbjudas på boulevarderns ach som visa kejsarens och kejsarinnans samt drottn ng Victorias och prins-Alberts bilde: med underskrift Cherbourg Aout 1858, finna också endast någon afsättning bland främlingar. : Goethe säger på något ställe, att en nea.politansk lazaron icke skulle vilja byta med en vicekonung af Norge. Jag ämnar nu i brådskan alls icke uppehålla mig vid den djupa villfarelse hos lazzaronerna, på hvilken ett sådant tycke beror, i det de nemligen icke ha någon id om, att en vicekonung af Norge kan föra ett ganska muntert, sorgfritt och behagligt lif. Men jag har. under minlilla resa hos en mängd personer både i Tyskland, Belgienoch isynnerhet i Frankrike påträffat. ett något snarlikt tycke i fråga om regentskapet öfver. de förenade Skandinaviska rikena. Jag har alltsomoftast hört Personer af uppriktigaste hjerta beklaga den, som fått den svåra uppgiften att, sjelf upplyst, frisinnad och vän af framåtskridandet, regera ett folk som är så ytterligt konservatift och gensträfvigt mot alla förbättringar som det svenska. De närmaste anledningarne till dessa medlidsammia utgjutelser tog man sig nu af de 6 qvinnornas landsförvisning och det Lindahlska målet. Att den förra saken i alla länder ger de ultramontana fäderna vatten på den qvarn, i hvilken de så gerna skulle vilja söndermala hela protestantismen, är naturligt. Den värma, med hvilken jag omfattar religionsfrihetens sak, kunde icke hindra mig att med några temligen bäska tillrättavisningar tillstoppa munnen på en skräflande katolsk abbe, som i sällskap med en kapucinermunk följde bantåget ett stycke emellan ett par industriösa och blomstrande belgiska städer. Jernvägar och kapucinermunkar! Huru länge skall en dylik. skriande anakronism kunna qvarstå? Om den finansiella krisen och dess inverkan på den kommersiella och industriella verlden har jag föga förnummit. I det yttre visar sig intet spår till en dylik inverkan. De ofantliga bygnadsarbetena, både allmänna och. enskilta, fortgå obehindradt, och butikerna i Palais royal, vid Boulevard des Italiens, ruc Richelieu, rue de la Paix o. s. v. glänsa som vanligt och tyckas icke sakna kunder. Jag läste härom dagen i en kommersiel tidskrift, att börsen för närvarande saknade allt lif och att specielt omsättningen af publika papper låg alldeles nere, så att en snart sagdt graflik tystnad rådde under de eljest så Ifliga timmarne, då affärer i denna väg bruka göras (kl. 1—3 e, m.). Efter att ha läst detta blef jag icke litet förvånad, då jag i går vid) 2-tiden besökte börsen och redan. utanföre : under den vackra. peristylen hörde ett buller ) och stoj,. som lät högst betänkligt. Vid inträdet förnams ett skrän, som öfverträffade allt hvad jag i den vägen hört, och mäklarne rusade skriande och pekande mot:hvärandra omkring den af ett skrank omhägnade rundel (la corbeille), som befinner sig midt uti deras i ena ändan af salen afstängda svängrum. För. den viddylikt spektakel ovane måste det förefalla som hade alla innevånarne i Bedlam eller någon annan dylik inrättning blifvit förda hit och-af någon anledning råkat i raseri. Ar detta döden och stillheten på börsen, tänkte jag, då må Gud bevara mig för lifvet derstädes! Angenämare intryck gjorde ett besök uti Palais de justice, der de många särskilta domstolarne, utgörande högre och lägre instanser,