Aftonbladet – 17 augusti 1858, sida 2

Detta harem, så praktfullt till utseendet, var i verkligheten en dyster boning. Ettalldeles utomordentligt tvång herrskade der. Ingen bland de friheter, som tidsandan och frankiska familjers grannskap infört i de förnämsta. konstantinopolitanska embetsmännens hus, hade lyckats intränga hit. Besökande sågos här blott sparsamt och undantagsvis, och invånarinnorna hade alltid förnekats den annars vanliga friheten att besöka bazarer och. bad; de voro äfven strängt förbjudna sådana små utflygter i det gröna, som så ofta utgöra de turkiska damernas tidsfördrif. Sådan var lefnadsordningen; det återstår att nämna om invånarne. Utom den nyssnämda slägtingen till -paschan funnos här två ännu förnämare damer, nemligen paschans första och andra gemål; den -första är naturligtvis att omtala först; hon hette Zobeideh; det var. en cirkassiska af äkta fullblod, med fina och regelbundna anletsdrag, smärta men ideala och behagfulla former. På hennes bleka ansigte hvilade likväl-ett dystert och nästan ötröstligt svårmod, som redan vid första anblicken väckte minuppmärksamhet. Zobeideh var icke mera ung, men något ålderdomstecken röjde sig icke hos henne, och en inre eld bibehöll henne ännu vid full ungdomskraft. Hennes nyckfulla och -fantastiska väsen svarade mot uttrycket i hennes uppsyn. Än sågs hon fördjupad i ifriga böner, än öfverlät hon sig åt häftiga utbrott — anfall af förtviflian — som framkallades genom misstankar om hennes gemåls närvarande eller tillkommande otroheter, eller genom minnet af längesedan begångna. Gemålen, sjelfherrskaren, om: hvilken jag ännu icke nämnt någonting, tycktes annars föga egnad att väcka kärlek. Han sades vara omkring femtio år gammal, men såg ut att vara öfver sjutio, när man tog i betraktande