Aftonbladet – 11 augusti 1858, sida 3

vat sig många för ett fruntimmer rätt vackra kunskaper och tillegnat sig en icke föraktlig rousikalisk talang, nymera kommit på den tanken, att all den fö: ståndsodling, som yetenskap och läsning. skänker, allt verldsligt vetande och framförallt all -konst -ochtalang icke blott äro Onödiga och onyttiga ting, utan, såsom flärdfulla och fåfängliga,. tillikassyndiga och fördömliga. Otacksam mot: denie unge man, Kvilkens. akademiska studier och tålmodiga uhdervisning hon har att tacka för den kännedom,;-hon eger af de moderna: språken och åtskillig annan kunskap, ser hon hu: med förakt ner på sina fordna ädla sysselsättningar och, har försjunkit i ett -sådant mörker, att hon ej mera inser, att, oaktadt bibelordet är det högsta och Omedelbart gudomligt, allt ljus har en gudomlig Källa, och att det gifves oändligt. mycket att veta om Gud såsom alla väsendens skapare och välgörare, hvarom bibeln icke innehåller-en bokstaf. Och detta onda har snickaren åstadkommit... s Men hvarföre då hysa-en sådan menniska i huset?s frågade patronen... 4 spe Derföre att han tills för fjorton dagar.sedan varit socknens enda snickare, derförecatt åtskilligt arbete. mäste göras för sockenskolans äkning, äfvensom för min egen. ooh bägra vänners, dem jag velat tjena, samt derföre att min lokal är för det första, egentliga ändamålet den mest Passande, hvartill jag kan lägga, att jag icke förr än nu rätt känt personen. Emellertid har han; för att tillverka några bord med: bänkar, dörrar, dörrkarmar; fönsterkarmar. och dylikt; redan uppehållit sig här längre än det varit behöfligt.... Under tiden, för. några dågar sedan, här en denna socknens son, en ung :snickaregesäll från; Stockholm; en mycket galant karl, på försök nedsatt sig här i sin hemort, och honom tog den äldre snickaren, med min tillåtelse, genast hit till sitt biträde,.och denne unge man synes lofva, att arbetet dock ;någon. gång. skall taga slut, ty. så, vidt på honom ankommer blir dock något gjordt; men: mästaren sjelf. är honom mera till hinder än till biträde, ty denne förska godt hufvud och genom läsning förvärt.