Aftonbladet – 11 augusti 1858, sida 3

de --Förandradt; Ag kunnas delta giseende anföra ett öpflysatdö etenifel! Såsom kändt är, gafs för icke dängesedan på Ladugårdslandsteatern-ens:af ihr Hedberg verkstäld bearbetning af. Holbergs Politiske Kandestöber med den vidunderliga titeln sPrat och bandling,, .bvilket. visar alt bearbetaren alldeles missförstått, sitt original, då det ingalunda.var Holbergs mening att. framställa pratet och handlingen i motsats till hvarändra; utån blott att framställa en typ. Men detta oaktadt erbjuder hr Hedbergs bearbetning ännu en anmärkningsvärd sida och som här närmast rör vårt ämne. Hos Holberg faller nemligen -kärleksaffären -emellan Antonius och Engelke helt och hållet utöm bufvudhandlingen. Hr Hedberg åter, efter nyare föredömen, har i sin bearbetning, låtit älskaren, som här heter Brandt .och-är en notarie, gemensamt med -rådmännen uppgöra planen att narra tenngjutaren Kock i fråga om hans utnämning till borgmästare, Sålunda kan det ej nekas, att intrigen vunnit i styrka; men derigenom står också kärleksaffären. mera fram än chos Holberg. i Den äldre komedienstyngdpunkt har sålunda blifvit fullkomligt förändrad. Denna låg förut i den öfver hela dialogen utbredda lustigheten och i de komiska karakterna och situationerna, genom hvilka. en sund och slående moral, d. ä. en ide, stod fram; nu sleremot ligger den. uteslutande i intrigen och hela det mekaniska maskineriet. I det intrigelementet ånyo erhållit öfvervigt, har det dock ombytt karakter. Det är ej mera den naiva. med friskhet sig utvecklande intrigen, hvars förvecklingar i:de gamla spanska och italienska styckena syntes omedelbart framgå ur naturen och inspirationen, utan det är en konst, som man genom ,studium kan inöfva och tillegna sig med större eller mindre färdighet. Der förnämste representanten af denna moderna komedi är Scribe. Man kan med sköl fråga sig, huru denne man, hvars stycken spelas på alla teatrar i hela den bildade verlden, kunnat vinna .en sådan popularitet. Och särskilt har ju Frankrike samtidigt med Scribe haft sådana diktare som Lamartine och Victor Hugo, hvilka i poetisk skaparekraft samt j fantasiens. rikedom. äro Scribe så oändligen öfverlägsna. Härpå afgifver. vår författare ganska niktigt det svar, att dessa stora diktare skapade en imaginär idealverld; som ej hade någon lefvande rot i samtiden, hvaremot denna genom sin egen kraft, nästan. utan. att det kan räknas författarne till förtjenst, tyckes i Scribes och Häns medarbetares stycken framställa sig sjelf, sin karakter, sina seder, sina böjelser och passioner. . ä ; Seribe är en rutinerad, men högst ytlig iakttagare, och hans verk afspegla, otvifvelaktigt med trohet; men .derjemte;. utan poetisk och filosofisk. blick den: sambällsklass, hvars industriella anda; och materiella tendenser, understödda af tidens karakterslöshet och moraliska slapphet, hafva. erhållit ett så betydligt inflytande. Han intager en utmärkt plats, men blott. i en inskränkt genre, Man må tillerkänna honom: en ovanlig uppfinningsförmåga iden prösaiska detaljen af intrigen och att i materielt afseende åstadkomma den största möjliga teatereffekt. Men likväl. tyckes ban likaså ofta upprepa och variera. sig sjelf, så att man nästan frestas att. föreställa sig hans hufvud såsom. en välinrättad-butik, der alla de af honom använda motiverna och eftektmedlen hafva hvar sin låda med påskrifven etikett. Man kan förundra sig öfver hans arbetsförmåga; han är, såsom åtskilliga andra franska: författare i sitt. speciella fack ett fenomen; utan lång reflexion skrider han till arbetet, och utan att först såsom en tysk estetiker spekulera. öfver betydelsen af det komiska och dess nyanser, -skref han raskt på, allt efter som han Märkte att det behagade en viss publik... Utan sjelfständig -karakter och öfvertygelse, kastades. han genom omständigheterna in i industrialismen, och detta utöfvade inflytande på andan i hans arbeten; men långt från att göra .motstånd; lämpade han sig städse efter mängdens smak, då han önskade behaga och förstås af alla. Sålunda skapade han åt sig sjelf. och sin publik den trånga salongshorisont, hvilken blott tål scenens flygliga, lampskimmer, men ej läsningens och eftertankens . lugn. . Deruti : visar sig den skärande köntrasten emellan Secribe och de ildre mästarne; medan dessa åtminstone i konstens verld sökte frigöra samhället från rånga sociala band, konventionella former och bojor, å synes han för sig hafva stält let mål, att inklämma och nedtrycka själen i en konveniance af tvifvelaktigt värde, att kufva hvarje poetisk yttring och att förherrga den Komfortabla kälkborgerligheten, hvil: ken. aldrig höjer sig öfver materialismens prosa. — Men, har man sagt, och detta har sanske mycket bidrigit tillden ynnest han så länge njutit af den stora massan af teatervesökande — det visar sig dock -hos Scribe: n berömvärd känsla för familjen och faniljelifvet; han anbefaller lydnad mot fördrar och lärer att. älska det husliga, välpefinnandet: inom fyra väggar. Äfven :omi letta, hvilket dock ej utan undantag kan medrifvas, alltid vore fallet,.så skulle detta.-hos rivatmannen berömvärda sträfvande likväl ej) rafva någon betydelse för könsten. . Familjen örtjenar otvifvelaktigt, såväl individuelt somil: noraliskt. och politiskt -betraktady-allmöjlig!l 6 kasrodt hufvud: och cenön-lästitde. förvärf-il