Aftonbladet – 21 juli 1858, sida 3

Article Image
Verkliga förhållandet härutinnan inhemtas af den vid klagoskriften fogade bilagan, som upptager icke Jallenast hr Svedboms hos mig gjorda framställning, Jutan ock det svar derå, som af kaptenen von Normann blifvit, efter min föreskrift, meddeladt. Det ifrågavarande memorialet innefattade mitt underdåniga utlåtande öfver det af chefen för kongl. Svea artilleriregemente afgifna underdåniga förslag till successionen efter majoren vid samma regemente, numera öfverstelöjtnanten friherre dAhlbedyhll, och hade, jemte nyssnämde förslag, blifvit af mig, jemlikt kongl. brefvet af den 2 Febr. 1833, till landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition insändt, för att derifrån, efter skedd granskning af förslaget. till Kongl. Maj:t i landtförsvarsdepartementets kansliexpedition aflemnas. Formen för dylika utlåtanden är i allmänhet olika, efter särskilta sig företeendc omständigheter. Understundom tecknas de å regementschefens underdåniga: förslag, understundom upptagas de, såsom denna gång skedde, uti särskilt memorial. Efter det förslagshandlingarne till kommandoexpeditionen inkommit, varda desamma derstädes granskade, och, i händelse något misstag i ett eller annat hänseende, såsom i afseende å namn eller data m. m., dervid skulle anmärkas, af expeditionschefen återsände för att rättas, utan att förut hafva varit till kansliexpeditionen ingifne och, för så vida omskrifning eller ändring af förslagshandlingarne erfordras, utan att någonsin till Kongl. Maj:t framkomma. Underdåniga memorial af förenämde beskaffenhet kunna följaktligen icke tilläggas egenskap af offentliga handlingar förr än desamma till Kongl. Maj:t i dess landtförsvarsdepartements kansliexpedition inkommit — en omständighet, som vid bedömandet af förevarande fråga torde vara af afgörande vigt. Vid betraktande af beskaffenheten af de ämnen. som af så väl generalfälttygmästaren som andra militärchefer handläggas och understundom omfatts sådana, rikets försvar rörande, frågor, 1 afseende hvarå hemlighet bör iakttagas; vid betraktande deraf att organisationen af armåns expeditioner helt och hållet beror af Kongl. Maj:t såsom innehafvare af högsta befälet öfver krigsmakten; och vid betraktande vidare deraf, atttryckfrihetsförordningen, som i 2 4 mom. särdeles omständligt uppräknar de embetsmyndigheter, hvilka äro skyldiga att hålla innehafvande handlingar allmänheten tillhanda, omsorgsfullt undvikit att dervid nämna någor enda af armens under konungen lydande cheter, och slutligen från offentligheten undantagit, bland annat, protokoll, hållna hos konungen i kommandomål, skull väl med skäl kunna ifrågasättas, huruvida offentliggörandet af de uti armåns särskilta expeditioner förvarade handlingar någonsin kan af den enskilte såsom rättighet påfordras. Lagligheten af den utaf mig vidtagna åtgärden beror likväl icke ensamt af tryckfrihetsförordningens tydning, utan äfven deraf, att det. omöjligen kan vara en embetsmans skyldighet att tillhandabålla allmänheten andra handlingar än dem det å embetets vägnar åligger honom att innehafva och förvara, och hvartill konceptet till mitt nu ifrågavarande memorial icke kan vara hänförligt. Lika med koncepterne till andra från generalfälttygmästaren utgångne expeditioner, hade väl äfven detta blifvit förvaradt, men endast för generalfälttygmästarens enskilta efterrättelse. Uppsättandet och förvarandet af detta koncept var lika litet någon skyldighet för generalfälttygmästarer, som det varit eller är hans åliggande att låta uppsätta och förvara koncept till sådana utlåtanden, som åtecknas sjelfva förslagsmemorialen; förfarandet härutinnan är lemnadt åt hans eget omdöme. De uti Kongl. Maj:ts år 1819 utfärdade nådiga tjenstgöringsreglemente för dess arme intagne föreskrifter om expeditionssättet i armåns lägre expeditioner kunna så mycket mindre tillämpas på generalfälttygmästare-expeditionen, som 89 i samma nådiga reglemente uttryckligen stadgar, att, i anseende till brigadgeneralers och inspektörens expeditioner, hvarmed, jemlikt kongl. brefvet den 18 Mars 1817, generalfälttygmästarens är jemförlig, skola iakttagas de instruktioner och generalordres, som Kongl. Maj:t låtit genom: dess generaladjutant för armån i nåder derom utfärda; och hvarken genom instruktion eller generalordres har blifvit generalfälttygmästaren gifven någon föreskrift, som ens antyder, att han skulle vara pligtig att såsom officiel handling förvara antingen konceptet till hvarje från honom utgången expedition eller ock en afskrift deraf. Stället hvarest koncepthandlingar af nyssnämde beskaffenhet: blifva, efter generalfälttygmästarens godtfinnande och beqvämlighet, förvarade, kan naturligtvis icke gifva dem en eljest saknad egenskap af offentliga handlingar, till hvilka en hvar skulle ega tillgång. Handlingar i ett befordringsmål äro emellertid, efter min tanka, icke af beskaffenhet att böra offentligheten undanhållas, hvadan den omständigheten, att utgifvaren af Aftonbladet, hr Svedbom, saknat den rättighet han förmenat sig ega att låta afskrifva eller lösa afskrift af konceptet till oftanämde memorial, ingalunda varit enda grunden för mitt öfverklagade afslag. Detta berodde deraf, att hr Svedboms framställning till mig egde rum förr än memorialet mig veterligen blifvit från kommandoexpeditionen till kansliexpeditionen öfverlemnadt. Derest vid det till kommandoexpeditionen insända förslaget någon anmärkning derstädes skett och förslagshandlingarne återsändts, skulle, såsom jag förut haft äran omnämna, kunnat inoträffa, att i följd af de rättelser, som regementschefen möjligen funnit sitt underdåniga förslagsmemorial eller generalfälttygmästaren sitt underdåniga utlåtande deröfver påkalla, dessa till K. M:t stälda, ehuru till K. M:t aldrig inlemnade förslagshandlingar bort förändras eller omskrifvas. Om nu en afskrift af konceptet till sådana handlingar skulle med mitt begifvande blifvit offentliggjord, så skulle detta otvifvelaktigt kunnat läggas mig tilllast med långt större skäl än att jag begagnat den rätt jag trott mig ega att sådant förhindra. Och af hr kapten Normann: Att br kaptenen icke egde att med från generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet utgående expeditioner vidtaga någon annan befattning än den, som honom för hvarje särskilt fall af bemälde hr generalfälttygmästare och chef anbefaldes, hvarföre kaptenen ej heller med afseende å rektor Svedboms anhållan kunnat göra annat än att, på sätt som skett, ställa sig bemälde förmans gifna och bestämda föreskrift till efterrättelse. Vid bedömandet af förevarande ämne framställa sig med afseende å hr generalfälttygmästarens nu omförmälda utlåtande några frågor, dem jag bör till besvarande upptaga : Att hr generalfälttygmästarens underdåniga memorial öfver något af chefen för kongl. Svea artilleriregemcute afgifvet underdånigt förslag är en offentlig och cificiel handling, redan innan det inkommit till landt örsvarsdepartementets kansliexpedition, bör väl icke med giltigt skäl kunna bestridas, då det blifvit i behörig ordning samt å embetets vägnar underskrifvet och utfärdadt. Att detta embete eger förbindelse förvara konceptet till eller en afskrift af ett dylikt embetsmemorial, ynes mig vara desto mera antagligt, som, oaktadt gon reglementarisk föreskrift härom icke finnes särsk:lt för generalfälttygmästareembetets expedition, sådant likväl är uti K. M:ts nådiga tjenstgöringsreglemcite för dess armö af den 1 Mars 1819 uttryckligen föreskrifvet för hvarje grads expedition inom hv::je regemente, samt en så enkel och efter mitt ill kommo till oss och förfrågade sig om utväar att sätta si I säkerhet Ft. kande vi

21 juli 1858, sida 3

Thumbnail