Aftonbladet – 21 juli 1858, sida 3

nerad. De män, hvilka stodo i spetsen för de allmänna ärendena, insågo den allvarsamma vigten af krisen och handlade i enlighet dermed. En plan uppgjordes och utfördes med sådan hemlighet, att vår vän i olisen. icke hade minsta spaning derom. Man hade. omsorg om att icke uppskrämma de sammansvurne eller väcka deras uppmärksamhet så att de blefve på sin vakt, genom några partiella mått och steg; tvärtom var det så tillstält, att ett rykte skulle bli utspridt så väl i regementet, hvartill de två sergeanterna hörde, som i staden, att de snart skulle bli försatta i frihet, Emellertid gafs noga akt på de angifne och togs sorgfälligt reda å dem, med hvilka de umgingos. Till denna ista tillades namnen på åtskillga innevånare i staden, hvilka voro kände för afvoghet emot regeringen, och derefter blefvo på en bestämd tid alla på en gång gripne. Men detta var icke allt. Detvar af särdeles vigt att reta. soldaterna emot medborgarne, för att förvissa sig om de förres biträde. Detta wvar temligen lätt. Det gamla grollet emellan :genuesarne och piemontesarne glimmade uner askan, men var icke utsläckt; det ansågs wrådligast att åter upptända denna fiendskap, (Genom hvilka helvetiska konster detta mål vanns, har läsaren sig bekant. : Föreningen, ehuru bestört, höll en liten tid nyogdigt tillhopa; men när det blef bekant, att arresteringar egt rum i hvarje del af riket, när fängslandet, långt ifrån att aflaga, upprepades allt oftare hvarje dag, när rykten öfverallt kringlupo, att vigtiga upptäckter erhållits af några utaf fångarne (rykten, till en del välgrundade, till en del med flit öfverdrifna), insmögo sig bland ledamöterna först Misstankar, derefter modlöshet och slutligen förskräckelse. Några af våra vänner undansömde sig, andra togo till flykten. Många