Aftonbladet – 16 juli 1858, sida 2

lan lifvets svåra bestyr söker en tiltflykt i sitt hem. Men för att qvinnan skall kunna detta, kunna dela nannens bekymmer, och ej blott iord, utan äfven i erkligheten vara en hjelp för honom; så måste hon nafva fått något begrepp om hans verksamhet, så att won ej af okunnighet hindrar hans arbete, utan till och med i nödfall förmår sjelf taga itu med hans wrbete. Sådan bör qvinnan vara, sådan blifver hon ck, och derföre vill tal. nu bringa henne sin varma ; helsning, och ehuru tal. gerna tillstår, att han alltid rarit svag för sköna ögon och vackra, leende ansigjen, så hysr han dock ännu större aktning för deas omtanke och förmåga till allt större. och större rerksamhet. Det är således hjertats sanna språk, som talar, då vi nu helsa damerna välkomna. Derefter föredrogs och gillades följande arbetsordning för mötet: Tisdagen den 13 Juni 1858, kl.10—23. Allmän sammankomst. Anmälan af inkomne handlingar. Inlelning af sektioner och val af ordförander för desamma. Komite utses att föreslå tid och ställe för nästkommande landtbruksmöte. Diskussion öfver de ratnställda allmänna frågorna. Onsdagen den 14 Juli, kl. 8—10 f. m. Sektionen för åkerbruket. Kl. 10—12 f. m. Sektionen för boskapsskötseln. Kl. 12—2 e. in. Sektionen för binäringar. Kl. 2—3 e. m. Allmän sätiiankomst. Torsdagen den 15 Juli, kl. 8—11 f. m. Allmän sammankomst. Bestämmande af tid och ställe för nästa landtbruksmöte samt val af ordförander till detsamma. Kl. 11—2 e. m. Sektionen för åkerbruket. Kl. 2—3 e. m. Sekt onen för binäringar. Fredagen den 16 Juli, kl. 8—10 f. m. Sektionen för boskapsskötseln. Kl. 10—12 f. m, Exposition of husdjur. Kl. 12—2 e. m. Utdelning af priserna och auktion å de djur, som komma att försäljas. Lördagen den 17 Juli, kl. 8—10 f. m. Sektionen för åkerbruket. KL 10—12 f. m; Sektionen för boskapsskötseln. Kl. 12—1 e. m. Sektionen för bi; näringar. Kl. e. m Allmän sammankomst, KL 5 e. m. Auktion å exponerade redskap, landtbruksprodukter och slöjdalster. ; Till mötet hade insändts skriftliga svar på itskilliga frågor af öfverläggningsämnena, hvilka skulle föredragas vid dessa frågors behandling. Några anmälanden och priskuranr å redskap m. m. voro jemväl inlemnade, vensom tvenne broschyrer om biskötsel,. — Genom acklammation utsågs derefter ordförander i de särskilta sektionerna: Direktör Nonnen i åkexbrukssektionen, professor Arrhe nius i sektionen för boskapsskötseln, och landshöfdingen i Wexiö, grefve Mörner, i sektionen för: binäringar. Till komiterade; som skola föreslå tid. och ort för nästa allmänna landtbruksmöte, utsågos af ordföranden: F. d. statsrådet Faxe, presidenten Darin och brukspatron v. Celsing. Derefter företogs behandling af de särskilta frågorna, och iakttogs vid diskussionen den ordning, att den talande steg upp på estraden vid ordförandens sida, hvarigenom talarne bättre kunde höras af de närvarande. -På framställning af professor Arrhenius uppsköts första frågans behandling till nästa sammankomst. Denna fråga afser inrättande af agrikultur-kemiska försöksstationer, och önskade talaren, att man måtte invänta professor Mällers under dagen väntade ankomst, för att under diskussionen draga fördel af hans speciella insigter uti detta ämne. Man öfvergick alltså till andra frågan, som lyder: Då Sverge, i afseende på frambringandet af jordbrukets produkter, numera är underkastadt fri täflan med alla andra länder; och då vårt land, för att kunna bestå i denna strid, måste tillegna sig de förbättringar i redskap och maskinerier, som såtta det i stånd att, med minsta möjliga arbete, frambrmgå största möjliga produkt — så frågas: hvilka åtgärder böra vidtagas för att så hastigt som möjligt ej allenast sprida kunskapen om dessa förbättrade redskap och maskiner, utan ock underlätta införandet af deras praktiska användande i vårt jordbruk? Pastor Wulff ansåg denna fråga stå i så omedelbart samband med -den första, att äfven denna ardra fråga borde likaledes uppskjutas; men många röster höjdes för frågans företagande nu genast. Kongl. sekr. Nathhorst påminde om att, i afseende på frågans första del, eller ett allmännare spridande af kunskap om förbättrade åkerbruksredskap, Kongl. Maj:t beviljat anslag till expositioner af dylika föremål, men ansåg att landtbruksmötena böra mera än hittills bidraga tilll ändamålets vinnande. Detta kunde ske derigenom, att t. ex. redskapen insändes åtta dagar före mötets början, och de intressantaste bland dem borde äfven derunder vara i gång, för att lemna tillfälle att bedöma deras användbarhet. Beträffande frågans senare del, eller införandet af den praktiska användningen af dylika redskap och maskiner, så anmärkte talaren, att ingen fabrik för deras tillverkning finnes här i landet, och ansåg det högst önskvärdt att sådana af företagsamma personer anlades. I Belgien har regeringen sökt på det sätt uppmuntra dylika fabrikers anläggning, att hon afslutat kontrakt med fabriksegarne och förbundit sig att inköpa modeller till förbättrade landtbruksredskap, dem fabrikerna få kostnadsfritt använda, hvarjemte en viss afgift erlägges af statens medel för elever, hvilka vid fabrikerna få lära sig maskintillverkningen. Deremot åtaga sig fabriksegarne att beständigt tillhandahålla allmänheten de förbättrade redskapen. Talaren förordade detta förfaringssätt äfven i vårt land. Öfverstelöjtnant Key deremot ansåg det vara landtbruksskolornas skyldighet att tillegna sig modellerna och tillhandahålla dem åt hvar och en, som derom ville taga kännedom. Hr Nonnen förnekade icke nyttan af detta förslag, så vida blott landtbruksskolorna mäktade anskaffa de erforderliga modellerna, men trodde att detta skulle hafva sina svårigheter. I Skaraborgs län har hushållningssällskapet anslagit 4000 rdr till inköp af engelska redskap, af hvilka en del redan anländt till Göteborg.: Sällskapet ämnade låta offentligen förevisa dessa redskap och sedan försälja dem på auktion. På detta sätt tror man sig kunna sprida deras användning, och detta förfaringssätt vore då ungefär detsamma som hr Nathhorst omförmält, med blott den skilnad, att det, i stället för regeringen, här blefve hushållningssällskapet som gifvit initiativet. Om flera af dessa sällskaper sedermera följde exemplet, trodde talaren att ändamålet skulle blifva vunnet. Frih. A. Hermelin på Gripenberg hade insändt ett skriftligt anförande, hvaruti han visade huru man alltmera allmänt började känna behofvet af en mera spridd kännedom om de till åkerbruket erforderliga redskap och maskiner samt om stället, hvarest dylika kunde erhållas af inhemsk tillverkning. Till uppmuntran för denna tillverkning kunna nog expositioner, prisutdelningar m. m. vara nyttiga; men det erfordras dock något mera för att hastigare vinna målet. och derföre föreslog talaren, att mötets he