Aftonbladet – 12 juli 1858, sida 2

nedstigandet på botten, trampade man ett golf, bonadt af naturens mästarehand och bestående af, så vidt möjligt är; ren kopparkis, som vid jordens da-Åi ning blifvit på något sätt, geologerna må förklara det, afslipad och jemnad till en gulblank spegel. På vanligt bergsmannavis hade man i denna hall slagit så kallad profborr till 7 alnars djup och icke der-e vid funnit någon förändring i malmens beskaffenhet. Malmen består af gul kopparkis, blandad med en svafvelkis, hvilken attraheras af magneten, och som sålunda varit en god ledning för upptäckten. Såsom en särdeles tillfällighet kan omtalas, att just på den plats, hvarest det vackraste fyndet är gjordt, var en badstuga uppförd, som för någon tid sedan uppgick i lågor, ett järtecken, hvars betydelse till fullo synes vara uppfattad och begagnad af den lycklige upptäckaren. På samma gång vi lyckönska honom och hans kompanjon, lyckönska vi samhället att i hr Elzviks person ega en man, som med sällsynt ihärdighet och aldrig fallet mod lagt i dagen så mångal: naturens dolda skatter! — Juni månads kopparinvägning vid Fahlu grufva utgjorde 614 skeppund, 3 lispd, 15 mkr. — Om ett märkligt och genom de påträffade fornsakernas både metalloch konstvärde synnerligen dyrbart jordfynd, som nyligen blifvit gjordt af åtskilliga personer vid Ammunde i Burgs socken på Gottland, berättas i Gotlands Läns Tidning: De vackra guldoch silfversakerna lågo i sjelfva jordytan, emellan trenne i trekant stälda gråstenar. Om man får tillåta sig en gissning, så hafva troligen nämda stenar af skattens egare blifvit så stälda, för att utmärka stället, der han, vid budskapet om fienders landstigning och annalkande, i hast undanstuckit sina förnämsta dyrbarheter. Sjelf har han sedan i striden förmodligen omkommit och tagit hemligheten med sig i grafven — tills nu händelsevis, efter många århundradens förlopp; hans skatt blifvit upptäckt. Det är nu ingalunda första gången som den gotländske nyodlaren vid hackans eller pogbillens tag i jorden fått uti klingande skatter förskott till sin arbetskostnad, eller gyllene medalj för sin idoghet och möda. Det nu gjorda Ammundefyndet består af: 1) Tvenne stycken alldeles lika, tunna, cirkelrunda, gu dbrakteater eller medaljer, af vid pass 4 tums tvärlinie; hvardera å ena sidan belagd med det finaste filigramsarbete i rika och smakfulla slingersirater, och med 5 upphöjda, små, likaledes smyckade bucklor. Den ena brakteaten har sin ögla qvar, bevisande att dessa brakteater nyttjats såsom prydnader. Troligen hafva dessa smycken hitkommit med till fädernebygden återvändande väringar (nordiska krigare, anstälda i greske kejsarens hof i Byzanz eller Konstantinopel och der belönade med dessa utmärkelsetecken). Vidare: En armring, trekantig, bildad af sammanvirade ina guldtenar. Fyra stycken fingerringar af guld; utaf olika former, tvenne med infattade stenar, 28 st. större och mindre silfverperlor, belagda med fint filigrams, och hvilka troligen utgjort halsband. En aflång perla af guld, med filigrams. -Ett silfverbeslag till en dolkskida, med munkstilsinskrift). En mängd spännen, knappar, m. m., allt af silfver. 2 st. ålderdomliga matskedar, med. smala skaft och cirkelrunda, obetydligt. djupa blad. 2) En mängd fina spännen, af olika vackra former, och en sirad perla, allt af silfver. 3) Några fina spänneu, äffen af silfver. 4) Hälft af ett orneradt silfverspänne. 5) Åtskilliga spännen och andra prydnader samt ett gammalt asiatiskt mynt, allt af silfver. 6) En kedja af silfvertråd, m. m. (N:o 1 är hittadt af shusb.-sonen Johan Fredrik och dottren Anna Gardrud Ammunde. N:o 2 af husb.-dottren Maria Catharina Larsdotter dito. N:o 3 af hustru Qajsa Ammunde. N:o 4 af hustru Anna Kärna. N:0ö af Nils Nilsson Ammunde. N:o 6 af arbetskarlshustrun A. K. Westerlund vid Kärna). Ibland ofvannämda fornprydnader lågo fina skärfvor af koppar, troligen delar af det kärl, som omslutit skatten och som i jorden blifvit förstördt. Likaledes har båtsmannen Grels Unghanse i Gröttlingbo nyligen i en åker vid Söderqvie, under dikesgräfning, hittat en större fin halsring af silfver med sirater, liggande lös i mullen; och arbetskarlen Z. Larsson har i s. k. Walarne i Wamlingbo under en enbuske hittat en ring af brons med led. Alla dessa fynd äro de kongl. samlingarne till inlösen hembjudna och blifva tvifvelsutan för dem verkliga prydnader. — Från Piteå skrifves den 3 Juli: — Vi hafva upplefvat en hemsk tilldragelse. Sistlidne natt kl. 2 väcktes stadens invånare af klämtning, tillkännagifvande att eld utbrutit å lasarettet, beläget vid östra ändan af staden. Innan folk och sprutor hunno anlända till stället, slogo lågorna ut genom fönstren så att man genast förutsåg att all räddning af huset var omöjlig. Det stora, ståtliga huset nedbrann innan kl. 5 på morgonen. Man använde under tiden all omsorg på att rädda de närmast belägna husen, hvilket ock fullkomligt lyckades. Hade det icke varit fullkomligt lugn väderlek och godt utrymme kring huset för sprutornas användande, så torde olyckan allt blifvit större. Tyvärr blefvo ej alla patienterna räddade. En lam gumma från ÖfverLuleå lärer blifvit innebränd. Tvenne personer, patienter, hoppade ut genom fönstret från öfra våningen. Den ena af dem lärer gjort sig någon skada i ryggen och benet. All i huset befintlig YVösegendom uppbrann. Genom lasarettsdirektionens försorg hafva de räddade patienterna försetts med kläder och husrum. Huset var brandförsäkradt. Huru elden uppkommit är ännu ej utredt. — Om ett i Westerås i dessa dagar hållet folkskoleläraremöte berättar Westmanlands Läns Tidning : Det härstädes förliden vecka hållna skoleläraremötet bevistades ej blott af kontraktsombuden från Westerås stift, utan äfven af ett sådant från Strengnäs samt många folkskolelärare, som ej voro kontraktsombud, hvarjemte biskop Fahlerantz, lektorn och prosten Westerlund samt läraren vid W. U. sällskapets normalskola i Stockholm hr C. G. Jacobsson voro närvarande. Ordet fördes enligt domkapitlets förordnande af rektorn vid elementarläroverket Björling; till protokollsförande utsågs ombudet för Wester-Dals; St. Tuna, Mora, Hedemora och Köpings kontrakter, hr Avg. Ekström. Till vinnande af mötets ändamål: inrättningen af en pensionsanstalt för åldriga folkskolelärare, beslöts först och främst, att en komitå skulle utses; hvilken egde att med ledning af vid mötet fattade beslut uppgöra reglemente för pensionsanstalten, på de grunder, som förut af detta stifts folkskolelärare ansetts fördelaktigast, nemligen ränteoch kapitalförsäkringsanstaltens i Stockholm. Såsom minimum af den årsafgift, hvilken af folkskölelärare borde till anstalten erläggas, bestämdes 3 rdr rmt, med öppet tillfälle för hvar och en, som så önskade, att genom större insatser bereda sig större fördelar. Afgiften till en sjukhjelpskassa bestämdes till 1 rdrrmt. Beträffande församlingarnes bidrag, hvilka ej kunde förutsättas annat än såsom frivilliga, önskade mötet att i reglementet måtte antydas, att församlingarne genom sådana bidrag beredde sig lindring uti den i kongl.