Aftonbladet – 10 juli 1858, sida 2

(Insändt.) Om planerna till byggande å Karl den 13:des torg. Uti en artikel för lördagen den 3 Juli omnämnes efter officiella bladet en till Kongl. Maj:t ingifven ansökning af professorn J. F. Molin och stadsmäklaren Holm om upplåtande åt dem af en plats vid norra ändan af Karl den 13:des torg för uppförande derstädes af enstörre bygnad. Denna uppgift är beledsagad med ett förord för ansökningen, hvilket, af skäl som efteråt skall följa, torde få här upprepas, så lydande: Då på denna plats onekligen en bygnad behöfves, som undanskyler den förbistrykande Enkhusgrändens snedhet, kan man ej annat än önska företaget framgång, isynnerhet som namnet på åtminstone den ene af de båda sökanderne bör vara en borgen för att den afsedda bygnaden blir 1 arkitektoniskt afseende smakfull och i alla afseenden lämpad efter platsen. Dennas bebyggande i en ädel och lätt stil bör dessutom helsas så mycket välkomnare, om i samband dermed den länge påtänkta och ofta omtalade planen, att omskapa Karl XIII:s torg från det veaerstyggliga sandhaf det nu är till en parkanläggning med gröna gräsmattor, ändtligen blefve satt iverket. För en stad, som i likhet med Stockholm är så fat-. tig på parkanläggningar, dessa lungor för stora städer, är det en grof misshushållning, att en för en allmän promenad så väl belägen och så lätt tillgänglig plats som Karl XIIhs torg till största delen af sin areal är som promenadplats obrukbar. Men om vi anse de nämde herrarnes ansökan förtjent att bifallas, under förutsättning att, bygnaden till sin stiloch sitt ändamål blir värdig platsen, etc. Oaktadt detta yttrande influtit i Aftonbladet som en redaktionens egen artikel, hoppas insändaren likväl att redaktionen benäget vill lemna rum för några skäl för en motsatt åsigt mot den nyss tillkännagifna, då sjelfva frågan här är af den egenskap, att ett beslut af regeringen kunde leda till ett resultat som sedan icke stode att ändra, och insändaren är en ibland dem som anse, att det skulle vara en för framtiden oersättlig förlust för Stockholms stad, om de förenämde herrarnes ansökning bifölles. Det må då först tillåtas fästa sig vid den förutsättning, under hvilken redaktionen anser