Aftonbladet – 7 juli 1858, sida 3

ÄT de ST frasen RE mate ER Fr ET än en a väl som i den ringaste fo Domaren på sin stol och den anklagade på sin bänk igen kände, genom ett omärkligt tecken, hyaran dra såsom bröder. En man, som hade blif. vit dömd till döden (hans namn och landets der händelsen tilldrog sig, äro uppgifna) och skulle afrättas nästa dag, hade under natter fått sitia fjettrat lossåde och utväg att Hy Geriom ett af fången fäldt ord hade en af fångknektarne upptäckt att han var en broder Carbonare; och han hjelpte honom på flykten. De två utskickade hade ett särskilt budskap till högsta Vendita i Paris... Paris! Def okända, det oändligal Högsta Vendita! Et med åskviggar laddadt moln! Namn hviskades, — namn, hvilka jag aldrig hört uttalas eller träffat på under: min läsning ifrån min tidigaste ungdom utan en känsla af vördnad, — namn, : hvilka. enligt mitt tycke tillhörde halfgudar, Lafayette, Lamarque, Foy etc. Mitt hjerta svälde, mitt hufvud blef yrt en häftig längtan att utföra någon stor bedrift intog mig. Huru lyckliga voro icke dessa unga män! Hvad jag beundrade, hvad jag afundades dem. Två så vackra, ädla, öppenhjertiga unga män, fast troende hvarje ord. de yttrade, och beredda att bära vittne om sanningen deraf med sitt ölod! Den ene af dem stupade dagen derpå, stridande mot österrikarne i en af Bolognas förstäder. Hedrad vare du, redlige Marliani! De händelser, jag nyss berättat, äro de enda af någon betydenhet under de två år vi ha hoppat öfver, och hvarom det var nödvändigt att underrätta läsaren, på det han måtte förstå hvad som skall följa. Jag återkommer nu till. min berättelse. Vi äro pålandet. -Som min mor under hela vintern haft en svår hosta, hvilken varade oaktadt ombytet af årstid, hade läkarne