————— ovett, slog hatten af hans hufvud. Det föll sig så, att mannen hörde tillen afde förnämsta familjerna i Genua och var derjenite känd: och högligen värderad af ryska kejsaren Alexander, med hvilken han ofta brefvexlade. Dessa. omständigheter och en begäran af hans mäktige gynnare-förskaffade honom den upprättelse, att guvernören förflyttades från Genua till. ett annat guvernement; men huru många handlingar af dylikt och äfven gröfre maktmissbruk förblefvoicke ostraffade, då fråga var omen enskilt person, som icke var i den nyssnämde mannens, ställning! Kommendanternas i de mindre städerna makt, likaså godtycklig och oinskränkt som guvernörernas, var än mer omedelbarligen förtryckande. I folkrika städer undgingo individer uppmärksamheten, men icke så i småstäderna, der kommendanten kände hvarenda menniska till namn och utseende, och der t. ex. det varen oförlåtlig förseelse: att gå förbi den lilla paschan utan att taga af hatten: Närmast: militären: i myndighet, -eller. snarare i oinskränkt makt, var presterskapet, likaså munkarna af hvarje färg, isynmerbet jesuiterna. Detta ryktbara samfund hade likasom invecklat hela konungariket i ett nät. Det hade etablissementer i Voghera, Nizza, Aosta, Chambery, Turin och Genua. Dessa två sistnämda städer voro deras högqvarter. -De hade dessutom under sitt inflytande och sin styrelse många broderskap, halft andliga, halft politiska, såsom Tgnorantelli; Pruarna af Sacro Cuore, S:t Baphaels Congregation för barn, S:ta Dorotheas dito för unga flickor, o. s, v. Med så många medel att handla, var det icke underligt att de lyckades slå under sig allmänna undervisningen: Lägre och högre skolor samt universiteter stodo alla under deras myndighet, Den jesuitiska andan rådde vid hofvet, bland de höga embetsmännen, och trängde sig in i hyarje gren af den styrelsen tillhöriga eller den judieciella förvaltningen. Med ett ord, för att på något vis komma fram, var verkligt eller föregifvet införlifvande i detta samfund nödvändigt, Genom bigten och