Aftonbladet – 29 juni 1858, sida 2

uga Lundra t-ler flera studenter på en gång, så att vi sutto sammanpackade: såsom negreri ett slafskepp, och större delen måste stå. Detta blef odrägligt under den. varma årstiden. Jag kommer ihåg, att en professor hade så föga utrymme, att största delen af hans åhörare måste stå i trappan: Det var strängdt ålagdt af professorerna, att de skulle genomgå-listanöfver åhörarne vid början af hvarje föreläsning, och anteckna dem, hvilka voro frånvarande. Efter tre gånger sålunda bevisadt uteblifvande var det professorn förbjudet att utiderteckiia studentens kort, hvilket förorsakade tre månaders tidspillan. Ingenting så förargligt blef någonsin påfunnet, ingenting, som gaf anledning till så mycken servilitet å ena sidan och så mycken partiskhet å den andra, som denna öfverräkning af namnen. Det var ett Damoclessvärd, som ständigt hängde: öfver våra hufvuden och lemnade oss helt och. hållet i. våra professorers våld, ty hvarest fanns den student, som icke tre gånger på tre månader kunde komma en minut för sent, och hvem behöfde icke något litet öfverseende i det fallet? För en yngling af obefoeride karakter, som var förstolt att nedlåta sig till ödmjuka böner, blef det olycksbådande korset nästan aldrig utplånadt, hvaremot. det lätt: försvann för den som kunde buga djupt och göra sig angenäm genom smicker. Bokstafven var allt, andan intet. Den student, som träget visade sig vid föreläsningarne. isynnerhet om harm var mycket ödmjuk, äfven om han aldrig tittadei sina böcker, stakade sig vid: den enklaste fråga och uppförde sig i andra afseenden huru. som. helst, men iakttog lagens bokstaf (och det var nog), han var oförvitlig. Deremot blef en samvetsgrann yngling; som var för stolt att krypa, om han också var aldrig så flitig och aldri så tadelfri i moraliskt afscende, skonlöst efterhällen vid minsta förseel