Aftonbladet – 26 juni 1858, sida 3

En blick i Östersjöns öga. (Slät från gårdagsbladet.) För den, söm med ringaste uppmärksam-het bereser Gotland, är det i ögonen fallande, att det i äldre tider icke, såsom nu, utgjort en enda sammanhängande ö, utan bestått af flera mindre öar. Under seklernas lopp och i samma mån Östersjöns vattenyta sänkt sig, hafva dessa öar öfvergått till ett sammanhängande helt, i hvars fördjupningar dessa... ofantliga, ödsliga, grunda, träsksjöar och myrer nu förekomma). Det är obestridligt att dessa myret successive. uttorka, i den mån Östersjön sänker sig, eller — -om man så vill — Gotland höjer sig. En sådan uttorkning går dock naturligtvis ytterst långsamt, Att dn deremot genom mensklig åtgärd högst betydligt kan fortskyndas, är likaledes obestridligt och är för öfrigt ådagalagdt genom de utdikningar, som blifvit anstälda. vid åtskilliga myrer. Flertalet ibland dem blifva vid starkare nederbörd och vanligen hvårje vår, efter snösmältningen, så vattenuppfylda, att en stor mängd qvarnar och sågverk kunna drifvas. Ju mindre hastigt vatten afrinner om vårarne desto längre qvarhålles. vinterkölden, och sällsynt är icke att nattfrester långt utpå våren förstöra grödan i myrernas grannskap. Åtskilliga myrer hafva icke något större utlopp. Troligt är att vattnet i desamma. banar sig vägar under kalkbergslagren. Så är t. ex. förhållandet med den stora Martebo myr, hvars vatten framtränger genom en vacker grotta invid Lummelunds qvarnverk, som dermed drifvas. Den växt, som företrädesvis frodas i de mest Vattendränkta myrerna, är Aghen (Schoenas mariscus). Genom hennes täta och krypande rötter, som efter hand förruttna och öfvergå i växtmylla, igenvallas myrerna småningom, och ju mera de höja sig, Ju mera, de uttorka, desto. flera starrväxter och grässlag uppkomma, som till-föda åt boskapen äro tjenliga. Några företagsamma män håfva bildat det s. k; gotländska myrodlingsbolaget, och redan för flera år: sedan, genom att inköpa årdar på särskilta trakter af ön; erhålit ganska betydliga andelar i de större myrfälten. : Dels på åkerbruket vid dessa gårdar, dels till myrernas utdikning och uppodling har nämde bolag redan användt ett högst betydligt kapital. Vackra åbygnader äro uppförda; eller under uppförande; och på: den fasta märken, som äfven uppodläs, är vexelbruk med stor framgång infördt, emedan jorden i allmänhet är af särdeles god beskaffenhet. Äfven myrodlingarhe lyckas Välj isamma mån fälten. kunna torrläggas och marken hinner sätta sig: Den rikliga tillgången: på växtmylla, ofta kalkblandad, i förening med den aska som uppkommer efter det öfre larets förbränning, framkallar en utomordentigt yppig vegetation — ofta: så frodig, att säden lägger sig och derföre icke mognar jemt, eller. åtminstone icke lemnar fullt utbildad kärna. : På åtskilliga ställen såg jag hvetefält på myrerna äf sådan frodighet, att de tvifvelsutan svårligen kunde mogna. De afbergades. ock dessförinnan och lemnade dåett förträffligt foder. ; Ännu åtminstone torde produktionen af gräsväxter. vara säkrast .och mest lönande på de odlade myrfälten,äfven derföre att dessa växier, som hafva en starkare rotbildning, bäst motstå köldens inverkan på den porösa jorden. Jag kan icke erinra mig att någonstädes hafva sett .mera frodiga och högväxta timotejvallar än på ofvannämde myrfält. Det lider intet tvifvel att bolagets egendomar med den blifva af högst betydligt värde; Då ämde rfbolagi. egentligen afsett. att uppodla ) Biskop -Jörak Wallin har vid sina aGottländska — Samlinj (utgifna 1747)-fogat en karta, uppgjörd 1678, enligt bvrilken Gotland framställes ötgörande, i Sldra tider välförståendes, 12! 13 smärre ö8t. Wallin lemnåt laget en mängå — intressanta uppgifter, som bestyrka detta.