Aftonbladet – 12 juni 1858, sida 2

ska något sådant. Hvad hvar och en deremot, som vill skolan väl, bör önska, är, att hon med hull och hår skiljes från Föreningen, hvilken icke läbgre eger förmåga att sköta henne som sig bör, och i stället lemnas åt staten; som säkerligen både kan och vill göra allt, blott den dertill får full anledning. Det förslag, som framstälts, går ut på att hembjuda skolan med dess inventarier och samlingar åt staten, mot det att staten såsom köpeskilling för samlingarne erlägger en summa, motsvarande Föreningens skulder. Ett sådant förslag är för närvarande honorabelt, Jå skolans samlingar i värde gå till betydligt mera än skulden; men ifall, såsom revisorerna antydt och för öfrigt synes vara alldeles påtagligt, ny skuldsättning blir allt framgent nödvändig, torde ett sådant förslag framdeles icke utan obehag för Föreningen kunna göras. Ännu för närvarande har Föreningen icke gjort bankrutt; men visst synes hon vara på god väg; och det värsta af allt ir, att hon drager skolan med sig i fallet. — Hela detta resonnement grundar sig således på den, såsom vi ofvanför sett, temligen allmänt delade meningen, att slöjdskolan icke bör anhses såsom blott en läroanstalt för Stockholms stad, utan för hela landet, () och att hon derföre bör blifva en statsanstalt, samt att hon bör blifva detta helt och hållet, emedan i annat fall man icke kan från st tens sida påräkna hela det deltagande, som är nödvändigt för skolans förkofran. Inom kort lärer Slöjdföreningen hafva en ny sammankomst för Att diskutera och afgöra denna vigtiga fråga. Vi kunna icke underlåta att på det varmaste uppmana alla upplysta ledamöter af Föreningen, som intressera sig för skolans framtid, att dervid infinna sig. Vi hafva påpekat hvilka krafter som äro i verksamhet för att hindra det, som kan befordra skolans bästa, och för att försöka genomdrifva en intrig, som måste väcka harm hos hvarje fosterlandsvän. Må man besinna, att. här icke är fråga om en simpel administrativ åtgärd, utan man kän: väl säga om slöjdskolansvara eller icke vara, och ) allmänhet derom huruvida ljuset eller mörkret skall. göra sig gällande; ty så djupt går denne fråga, om man ser den i botten. Vi meddela bär slutligen, för fullstindighets-skull, den förklaring, som af ett betydligt antal ledamöter af Slöjdföreningen blifvit afgifven och hvilken ännu är tillfälle att underteckna för sådana ledamöter, Som intressera sig för saken, men möjligen ej vid den blif: vande sammankomsten äro i staden: Isvenska slöjdföreningens stadgar, S 2, uppställe: såsom mål för föreningens verksamhet: a) att åt arbetarne inom de slöjdidkande klasserna bereda en bättre bildning till sedlighef, förstånd öch konstfärdighet, samt i sådant afseende jemväl inrätta eller understödja härtill lämpliga läroanstalter: b) att till allmän kännedom och begagnande bland svenska slöjdidkare sprida inoch utrikes skeende uppfinningar och rön samt förbättrade arbetssätt, äfvensom meddela uppgift på sådane personer, söm äro skickliga att dem. utföra; för hvilket. ändamål föreningen anskaffar och sina medlemmar tillhandashåller tidskrifter, böcker, ritningar, modeller och varuprof, de sistnämde försedde med tillverkarens adress; c) att å lämpliga tider föranstalta offentliga förevisningär af svenska slöjdalster, företrädesvis sådane, som föreningens egna medlemmar åstadkommit; d) att genom utmärkelser, belöningar eller understöd lifva hågen och egga täflan bland skickliga arbetare; e) att söka tillvägabringa öfvertygelse om nödvändigheten att införarordning, enkelhet: och sparsämhet inom det husliga lifvet, såsom oundgängliga vilkor för trefnad, sjelfbestånd och förkofran. I betraktande deraf 1) att svenska slöjdföreningens skola dragit föreningens verksamhet ifrån öfrige här ofvan angifne ändamål, för hvilka föreningen blifvit stiftad; 3 2yatt föreningens bidrag till skolans underhåll numera sjunkit till den obetydlighet, att. de förlidet år utgjorde endast. mellan 7 och 8. procent af skolans hela inkomstbelopp, och i år icke lära uppgå till stort mera. än lika många procent af hvad ensamt staten för ändamålet anslagit; 3) att föreningen för det närvarande har en för skolan åsamkad skuld af mellan: 6 och 7000 riksdaler riksmynt, hvars återbetalande genom amortering, såsom direktionen föreslagit, synes desto -omöjligare; som föreningen allt hittills icke förmått och väl hädanefter icke heller lärer förmå göra några årliga besparingar, men hvars betäckande-genom utskrifning på nuvarande ledamöter vore desto obilligare,som beloppet utgör omkring fem gånger föreningens hela årliga bidrag; under det att many i följd af det alltjemt. stigande missförhållandet emellan föreningens egna tillskott och skolans totalbudget, måste emötse ny skuldsättning såsom en gifven nödvändighet; 4)-att sköldnsvytterligare utveckling, som ej blott är ur flerå synpunkter önskvärd, utan numera ovilkorligen nödvändig för industrien i vårt land, blifver omöjlig utan statens mellankomst; 5) att föreningens direktion, afsedd för en annan och mera omfattande verksamhet, synes i flera hänseenden vara mindre tjenlig såsom styrelse för en så beskaffad läroanstalt som svenska slöjdföreningens skola; 6) att, i fall de här omförmälde missförhållanden fortfarande komma. att egå rum, det lärer blifva omöjligt att framgent förse skolan med fullt dugliga personer till föreståndare: och lärare, hvilket-likvälär desto angelägnare, ju högre och mera vidtomfattande skölans verksamhet blifvit; 7) att det är för alla väl bekant, huru under de förflutna åren samma orsaker föranledt oupphörliga svårigheter, till men för skolans verksamhet och förkofran; Vid betraktande af dessa och flera omständigheter hafva undertecknade, ledamöter i svenska slöjdföreningen; i; ändamål att, å ena -sidan, verka för skolans bestånd och vidare utbildande och, å andra sidan) befria föreningen frått ett ansvar, som hon i flera hänseenden ickelänigre förmår bära; äfvensom på det föreningen må kunna egnå mera uppmärksamhet; än hittills skett, åt öfriga i stadgarne afsedda föremål för hennes verksamhet, för sin del funnit tjen() Af den redogörelse vi förut lemnat rörande slöjdskolans verksamhet under det förflutna läseåret finner man att den i sjelfva verket redan nu kan anses lika mycket tillhöra landet i allmänhet, som Stockholms stad. mee KE EENNORE IE